Regeringen vill öka likvärdigheten i svensk skola – men tar från Likvärdighetsbidraget för sina satsningar på till exempel speciallärare och läromedel. Det bekräftar skolminister Lotta Edholm (L) för Läraren.se.
Skolsegregationen har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Det visar en ny undersökning från lärarfacken. Nu kräver förbunden att staten tar över och gör om skolsystemet från grunden för att få bukt med likvärdigheten.
Regeringen vill öka likvärdigheten i svensk skola – men tar från Likvärdighetsbidraget för sina satsningar på till exempel speciallärare och läromedel. Det bekräftar skolminister Lotta Edholm (L) för Läraren.se.
Det svenska skolsystemet är i behov av genomgripande reformer. Men svåra låsningar i skolpolitiken hindrar sådana förändringar. Det krävs därför en samsyn som skolans problem, och hur dessa ska lösas, skriver Mattias Karlsson på ledarplats.
Thomas Perssons utredning ger två förslag på hur skolan ska gå från att vara kommunernas till statens ansvar. De tar decennier att genomföra. "Det sämsta som kan hända är att ingen tar emot utredningen och gör något av den", säger Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.
Liberalerna har drivit på för att sex och samlevnadsundervisningen ska inkludera villkoren för barn som växer upp i en hederskultur. Men det räcker inte. Tydlig information måste ges till varje förälder i förorten. Informationen kommer mötas av motstånd men motståndet ska tas som intäkt för att vi jobbar rätt, skriver Juno Blom (L).
Visst låter ett tillskott på 685 miljoner kronor till skolan som en lovvärd satsning. Men det räcker knappt till en skolbok per elev, skriver Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordförande Lärarförbundet skolledare.
"Sveriges skolledare ser tydligt bristerna i dagens system med så många olika styraktörer. Vi behöver snabbt ställa om till en sektorsbidragsfinansierad skola där eleverna säkerställs resurser utifrån de behov de har, inte vilken skattekraft föräldrarna besitter", säger Matz Nilsson, Sveriges Skolledarförbund.
Utredningen om ökat statligt ansvar för skolan redovisar i detta betänkande uppdraget att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan, samt andra alternativ som stärker statens ansvar för skolan utöver att staten blir huvudman. (pdf)
Förslaget att låta staten ta över finansieringen av friskolorna välkomnas av flera lokala skolpolitiker. ”Nu betalar kommunerna ut skolpengen utan att ha ansvar för att följa upp hur den används”, säger Elof Hansjons (S), kommunalråd i Södertälje.
Ett förstatligande av skolan skulle ta 20 år att genomföra, visar en ny utredning. Att staten förstärker sitt ansvar för finansieringen är ett bra första steg, enligt Lärarförbundet.