Utbildningsminister Anna Ekström (S) vill komma åt problemet med ”alldeles, alldeles för många” underkända elever i grundskolan. Nu öppnar hon för att sänka tröskeln till gymnasieskolan. "Jag vill ha en skola där utslagningen inte är stor, men också en skola med klara och tydliga krav på eleverna," säger Anna Ekström till TT.

Oavsett om det blir regeringens eller oppositionens förslag till budget som antas av riksdagen, borde mer resurser tillföras skola och utbildning, skriver Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Partistyrelsen vill att kötid till friskolor ska spela mindre roll än idag. Som mest ska hälften av platserna till en friskola kunna ges till de barn som har stått i kö dit. Stockholmsdistriktet vill gå längre och helt avskaffa kötid som urval, frågan kommer att debatteras på C- stämman om några veckor.

Att reducera frågan om betygsinflation till att handla om friskolor är att göra det väl enkelt för sig. Öka antalet nationella prov och att låta de bli direkt styrande för betygen, skriver Tindra Gullberg Rosenlind.

Så länge den borgerliga majoriteten i riksdagen sätter stopp för vinstbegränsningar och en justering av skolpengen som skulle göra friskolor oattraktiva för cyniska kapitalister kommer detta sjuka system bestå, skriver Jonna Sima på ledarplats.

Hade vi i skolorna kunnat agera annorlunda för att minska smittspridningen? Säkert. Men jag hade önskat att vi hade en utbildningsminister som inte bara ville att elever skulle vara i skolan, utan också berättade vad de kan göra för att minska smittspridningen, skriver rektor Anna-Karin Grahn i en krönika.  

Den liberala riksdagsledamoten Roger Haddad från Västerås, blir ny förste vice ordförande i arbetsmarknadsutskottet och arbetsmarknadspolitisk talesperson för Liberalerna.

En ny moms hotar yrkesutbildningen. Regeringen måste agera omedelbart, annars riskerar Sverige att förlora en viktig del av företagens kompetensförsörjning. Det skriver Fredric Skälstad hos Almega.

Om några år så kommer gymnasieskolans arbete att förändras ordentligt. Då kommer man att gå från dagens stressframkallande kursbetyg till ett system med mer rättvisande ämnesbetyg, lite grann som det var före 1994. Det är en välkommen reform, skriver Nya Wermlands-tidningen på ledarplats.

Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, men inför inte ett andra underkänt betygssteg. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss där mycket känns igen från Jörgen Tholins betygsutredning.

Lärarförbundet välkomnar ämnesbetyg på gymnasiet och ett mer kompensatoriskt betygsystem. –Ämnesbetyg ger en bättre helhet och motverkar fragmentisering, säger Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet.