Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Reaktionerna på de två aktuella utredningarna om grundskolan respektive gymnasieskolan visar att skiljelinjerna i debatten inte alls är så tydliga. När det gäller gymnasiet står Svenskt Näringsliv plötsligt inte på samma barrikad som Friskolornas Riksförbund, skriverJohan Enfeldt på ledarplats.

I England måste överklassen betala för sina särskolor. Men i Sverige ska de tvärtom få betalt, enligt en ytterst säregen politisk idé. Därför kunde Ulf Kristersson inte ge sig på ens islamistiska privatskolor. Eftersom det handlar om högerns grundläggande strategi för ett nytt klassamhälle, skriver Jan Guillou.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.

Det finns inga tecken i utbildningsministerns agerande på att hon är beredd att sätta kunskap som huvudmål för landets skolor. Det borde vara nyheten, skriver Inger Enkvist på SvDs ledarsida.

Friskolorna föreslås få lägre ersättning för att eleverna i kommunala skolor ska få en bättre chans, enligt en ny utredning. Men problemen i den svenska skolan beror inte på storleken på skolpengen, anser Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.  

Det är svårt att göra sig kvitt misstanken att vissa politiker månar mer om skolkoncerner än om skolelever, skriver Anders Q Björkman i en krönika i SvD.

Systemet är riggat för giriga skolkoncerner, skriver Aftonbladet på ledarplats.

Karin Pettersson: När vinsterna ifrågasätts mobiliserar näringslivet – och då finns hur mycket pengar som helst.

Det borgerliga marknadsexperimentet i den svenska skolan har misslyckats. Medan högern väljer att ta skolkoncernernas sida sätter vi socialdemokrater eleverna och kunskapsuppdraget först, skriver S-politiker i Stockholm.

Regeringens gymnasieutredare Lars Stjernkvist vill kapa friskolornas etableringsfrihet och införa kommunalt veto för nya friskolor som riskerar att öka kommunens kostnader. "Det påverkar investeringsviljan", säger Ulla Hamilton, Friskolornas Riksförbund

I debatten om skolans problem handlar det mesta om the usual suspects – Göran Perssons kommunalisering och regeringen Bildts friskolereform. I själva verket har vi bakom oss flera decennier av dåliga beslut, kunskapsfientlig pedagogik och missriktade reformer. I tre artiklar beskriver Håkan Lindgren några av de beslut som systematiskt har försämrat den svenska skolan.