Politiker och skoldebattörer säger ofta att ”alla skolor ska vara bra skolor”, en fras som kan verka oskyldig och rentav välvillig. I själva verket representerar den ett skifte i svensk skolpolitik som innebär att vi numera accepterar segregationen, skriver German Bender i en krönika.

För att det fria skolvalet ska fungera behövs tillförlitliga kunskapsmått, möjligheter för populära skolor att expandera vid behov och lättillgänglig information för elever och föräldrar. I dag saknas alla de förutsättningarna, skriver Benjamin Dousa och Emanuel Örtengren, Timbro.

Det är dags att Socialdemokraterna erkänner sina misstag, stoppar sitt stöd till islamister och stänger de skattefinansierade islamiska skolorna. Det är ert ansvar – ni gjorde samhället en björntjänst, skriver forskaren Sameh Egyptson

Den svenska skolan har i decennier präglats av ideologer som konsekvent nedvärderat skolans kunskapsförmedling, hyllat elevernas egna sökande efter information och försökt bryta ner lärarnas auktoritet. Resultatet ser vi i skolan i dag. Det skriver Håkan Lindgren i den andra av tre texter om besluten som försämrat den svenska skolan.

Om man vill bryta segregationen i skolan måste man på allvar intressera sig för vad motståndet beror på. I mitt eget fall finns en oro för stök, låga kunskapsresultat och hedersnormer, skriver Expressen på ledarplats.

Flera ledamöter i riksdagen kräver att Folkbildningsrådet fråntas kontrollen och fördelningen av statsbidrag, bland annat med hänvisning till rådets stöd till studieförbundet Ibn Rushd, som anklagas för att stödja islamistisk verksamhet. Ytterst handlar diskussionen om statens förtroende för att folkbildningen använder statsbidraget på ett korrekt sätt.

Redan på 1970-talet varnades det för sjunkande läsförståelse och allt mer stök i klassrummen. Men de svenska skolpolitikerna ignorerade varningssignalerna, och lät förfallet fortsätta. Det skriver Håkan Lindgren i den avslutande delen i artikelserien om några av de beslut som försämrat den svenska skolan.

Reaktionerna på de två aktuella utredningarna om grundskolan respektive gymnasieskolan visar att skiljelinjerna i debatten inte alls är så tydliga. När det gäller gymnasiet står Svenskt Näringsliv plötsligt inte på samma barrikad som Friskolornas Riksförbund, skriverJohan Enfeldt på ledarplats.

I England måste överklassen betala för sina särskolor. Men i Sverige ska de tvärtom få betalt, enligt en ytterst säregen politisk idé. Därför kunde Ulf Kristersson inte ge sig på ens islamistiska privatskolor. Eftersom det handlar om högerns grundläggande strategi för ett nytt klassamhälle, skriver Jan Guillou.

Det är inte kommunism att föreslå en tillbakagång till en skola liknande våra grannländers, skriver DN på ledarplats.

Det finns inga tecken i utbildningsministerns agerande på att hon är beredd att sätta kunskap som huvudmål för landets skolor. Det borde vara nyheten, skriver Inger Enkvist på SvDs ledarsida.

Friskolorna föreslås få lägre ersättning för att eleverna i kommunala skolor ska få en bättre chans, enligt en ny utredning. Men problemen i den svenska skolan beror inte på storleken på skolpengen, anser Kristina Axén Olin, utbildningspolitisk talesperson för Moderaterna.