Politiken behöver bita i det sura äpplet och inse att skolpengssystemet var feltänkt från början. Den extrema etableringsfrihet som systemet skapat är osund, skriver Erik Söderlind, advokat och specialist inom konkurrensrätt.

Vänsterpartiets förslag om att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen röstades ner i riksdagens utbildningsutskott. Fem av åtta partier röstade nej till förslaget. "Jag tycker det är absurt att lärare och elever ska förknippas med affärshemligheter", säger Daniel Riazat (V).

”Jättetråkigt” tycker LR:s Åsa Fahlén om att utbildningsutskottet röstade nej till att införa offentlighetsprincip på alla skolor.

Delaktigheten i förskolans verksamhet går knappast att betrakta som ett problem på ett generellt plan, skriver Anela Murguz på ledarplats.

I våras gick 16.500 elever ut grundskolan utan att ha behörighet till gymnasiet. Det är en signal om att skolan har misslyckats med sitt uppdrag att utjämna skillnader, menar utbildningsutskottets ordförande Gunilla Svantorp (S). Hon är start kritisk till att friskolor gör vinster och delar ut pengar till sina aktieägare.

Vänsterpartiets försök att väcka initiativ för att friskolor ska omfattas av offentlighetsprincipen röstades ned i riksdagens utbildningsutskott. Förslaget fick nej av L, C, M, KD och SD.

Vi är alla eniga med dig om att skola är viktigt, Anna Ekström – men våra medmänniskors liv är viktigare. Stäng alla smittvägar du kan nu, annars kommer den här julen bli ett otäckt trauma för alla, inklusive alla våra elever! skriver skolexperten Per Kornhall.

Tiltag som online-fællesspisning kan være et springbræt for gode idéer til unges trivsel under corona, mener uddannelsesministeren.

Medan lärare pressat upp resultaten driver systemet skolan isär. Och all erfarenhet visar att om du har växande klyftor mellan elever och skolor så kan resultaten inte i längden fortsätta stiga.”, skriver tidigare utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Sverige har på några decennier gått från mångfald till likriktning inom barnomsorgen. Ideologiska mål, facklig opinionsbildning och ekonomiska begränsningar har gjort förskolan till det enda politiskt accepterade valet. Malin Lernfelt beskriver hur något som började som en praktisk nödvändighet blivit upphöjt till ideal bortom kritik, och hur barnens bästa blev sekundärt.

Regeringens utredare föreslår att det blir förskoleplikt från 5 års ålder och att det skall erbjudas språkförskola ännu tidigare. Men åtgärderna kommer att slå brett och fel mot ett svårlösligt problem, skriver Nya Wermlands-Tidningen på ledarplats.

I ett nytt betänkande till regeringen föreslås obligatorisk förskola från fem års ålder. Förslaget möter kritik. Ivar Arpi diskuterar frågan i dagens podd, med Lotta Edholm (L), och professor Ulla Waldenström. (webb-radio)