En riksdagsmajoritet vill att skriftliga omdömen i ordning införs i svensk skola. Reaktionerna bland lärare andas både optimism och misstro kring förslaget.

En majoritet i riksdagen vill införa ordningsbetyg i skolan. Utbildningsminister Anna Ekström (S) totalsågar förslaget men Jan Björklund (L) vägrar att backa. "Vi kommer tvinga regeringen att genomföra detta", säger han.

På lärarnas fackförbund vill man gärna se åtgärder för lugn och studiero, men sågar förslaget om ett ordningsomdöme. "Ärligt talat känns det som ett aprilskämt", säger Johanna Jaara Åstrand på Lärarförbundet.

Riksdagen uppmanar regeringen att införa skriftliga ordningsomdömen i skolan. Men utbildningsminister Anna Ekström (S) är kritisk till förslaget. "Just det här förslaget skulle bara skapa mer administration och byråkrati och inte stärka studieron i skolan", säger hon.

Flera riksdagspartier kräver att elever i högstadiet och gymnasiet ska få omdöme i ordning. Men Lärarförbundet är kritiska till åtgärden, som de menar inte hjälper.

En majoritet i riksdagen uppmanar regeringen att införa skriftliga omdömen i ordning och uppförande på högstadiet och gymnasiet. "Det finns en bristande respekt för lärarnas auktoritet, lärarna ska bestämma i klassrummet och inte de bråkigaste eleverna", säger Liberalernas partiledare Jan Björklund.

Internationella kunskapsmätningar visar tydligt att den svenska skolan har problem, men de beror knappast enbart på eleverna. Därför räcker det inte med nya initiativ för att ställa högre krav på landets skolungdomar. Det måste också ställas högre krav på landets skolpolitik, skriver Sydsvenska Dagbladet på ledarplats.

Nya högskoleministern Matilda Ernkrans (S) ser behov av fler distansutbildningar, förankrade vid lärcentra runt om i landet, och studiemedel även för de som vill plugga högre upp i åldrarna.

En majoritet i riksdagen, bestående av de borgerliga partierna och Sverigedemokraterna, vill att det ska vara möjligt att ge elever skriftliga ordningsomdömen. På tisdagen väntas Utbildningsutskottet kräva att regeringen ska agera för att ändra lagen. Liberalernas partiledare Jan Björklund debatterar mot Daniel Riazat, vänsterpartist i Utbildningsutskottet. (webb-radio)

I Luleå ska man spara 106 miljoner på skolan fram till 2022. Sju skolor och förskolor läggas ned av besparingsskäl. Efter besparingsförslaget har Luleås skolchef Maarit Enbuske utsatts för hat och kränkningar.

Skriftliga omdömen i ordning – snart kan det bli verklighet för Sveriges elever i högstadiet och gymnasiet. I dag väntas utbildningsutskottet kräva en lagändring, som en majoritet i riksdagen ställer sig positiv till.

Mediokra skolresultat och växande psykisk ohälsa hos barn och unga är inte unikt för Sverige, men den negativa utvecklingen är särskilt tydlig här. Kanske kan den galopperande mentala ohälsan bli den knuff som krävs för att vi ska lyfta blicken och se hela bilden, det vill säga sambanden mellan skola, familj och psykisk hälsa, skriver…