Anna Ekström utesluter inte att staten kan behöva ta ett större ansvar. Det ska nog varken kommunalpolitiker eller friskoledirektörer göra heller, skriver Ingvar Persson på ledarplats.

Regeringens besked att utreda styrningen av gymnasieskolan är mycket välkommet, men vi vill att även grundskolan ska ses över. Det mest logiska vore att ge staten ett större ansvar för hela skolan, skriver LO:s förste vice ordförande Therese Guovelin och Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén.

Mer statlig styrning ska förbättra resultaten i gymnasiet. Det hoppas regeringen som i dag tillsatte en ny skolutredning.

Socialdemokraterna vill stoppa religiösa friskolor, det meddelade civilminister Ardalan Shekarabi och gymnasieminister Anna Ekström på en pressträff på tisdagsmorgonen.

Både på riksplanet och på kommunnivå ger sig Socialdemokraterna nu på de konfessionella friskolorna. Men en ministers skolgång och en muslimsk friskolas agerande är inte tillräckligt för att döma ut alla religiösa skolor. Börja i stället med att fråga er om Skolinspektionen gör sitt jobb, skriver Jacob Rudenstrand, Evangeliska Alliansen.

”Oacceptabelt” och ”Sverige ska ha en jämlik skola”. Det är några av reaktionerna på att det redan stora betygsglappet har ökat de senaste åren. Alla partierna vill bryta utvecklingen, men de är oense om hur det ska gå till.

Regeringen ska i en ny utredning se över gymnasieskolans och vuxenutbildningens organisation. Målet är en ökad regional styrning. SKL är frågande till delar av utredningens uppdrag.

Regeringen ska utreda hur staten kan ta över delar av ansvaret för gymnasieskolan från kommunerna. LR:s Åsa Fahlén välkomnar idén: ”Jag jublar” säger hon.

Gymnasieskolan håller inte måttet så som den styrs i dag. Det är beskedet från gymnasieminister Anna Ekström (S), som nu låter utreda hur staten kan få ett större inflytande över den. Följden? Större valfrihet för eleverna, men sannolikt svårare att få starta fristående gymnasieskola.

Arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildad yrkeskompetens är stort. En fullföljd gymnasieutbildning är också ofta en förutsättning för arbete. För att skapa en bättre matchning mellan utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov, säkerställa att resurser används effektivt och öka likvärdigheten vill regeringen nu utreda en regional planering och dimensionering av gymnasieskolan.

En särskild utredare ska föreslå hur utbildning inom gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) och särskild utbildning för vuxna (särvux) bättre kan planeras och dimensioneras utifrån regionala och nationella kompetensbehov. (pdf)

Sveriges kommuner är ofta för små för att kunna hantera utbildningsutbudet på ett bra sätt. Och den fria etableringsrätten för gymnasier har inte lett till ett allsidigt utbud i hela Sverige – däremot till ett överutbud av populära program i starka marknadslägen. Vi presenterar i dag en utredning som ska se över styrningen av gymnasiet,…