Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger sig vara förvånad över ”okunnigheten” han läser in i artikeln på DN Debatt, där Alliansens fyra partiledare lägger fram sina förslag för hur svenska skolan ska se ut.

Professor emerita Inger Enkvist är en erfaren lärare och skoldebattör, som har skrivit ett flertal böcker om skola och utbildning. Hon menar att den svenska skolan är i stort behov av radikala reformer. Ledarsidans kolumnist Isak Skogstad som är lärare intervjuar henne.

Vi vill genomföra reformer för att Sverige inom tio år ska vara bland de tio bästa i kunskapsmätningen Pisa. Förskoleklassen ska omvandlas till årskurs ett och grundskolan bli tioårig, elever på högstadiet och gymnasiet ska få skriftliga ordningsomdömen och fler som har högskoleexamen ska kunna genomgå kompletterande pedagogisk utbildning, skriver Alliansens partiledare.

Regeringen kommer inte att få igenom sitt förslag om utökade möjligheter att läsa in högskolebehörighet på yrkesprogrammen. Utbildningsutskottet föreslår att riksdagen säger nej när förslaget ska upp till beslut nästa vecka.

Alla svenska barn måste få gå i en bra skola i klassrum med bra och utbildade lärare som samhället litar på. Marknads- och kontrollskolan kan aldrig bygga det förtroendet. Det är dags att på allvar diskutera hur staten kan ta över ansvaret och börja med att återställa lärarkårens status och mandat, skriver skolexperten Per Kornhall…

En undersökning bland 2 500 svenska väljare. Skolan är fortsatt en mycket viktig fråga för väljarna inför 2018 års val. Lärarnas Riksförbunds undersökning visar att det finns potentiellt 2,5 miljoner röster att vinna på en bra skolpolitik.

Denna undersökning är genomförd bland ett riksrepresentativt urval av svenska väljare i åldern 18–74 år. Av 5 500 slumpmässigt utvalda väljare svarade 2 500, vilket motsvarar en svarsfrekvens om 46 procent. (pdf)

Idag talar Ebba Busch-Thor under Järvaveckan. De kristdemokratiska sympatisörerna är kritiska till vinster i skolan. Partiet har också ett svagt stöd för sin skolpolitik. "För Kristdemokraternas del har partiet all anledning att vara mycket tydligare i sin skolpolitik. Deras väljare verkar inte veta vad partiet tycker", säger Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.

Skolpolitiken på nationell nivå är tyvärr handlingsförlamad. Men en stor del av skolpolitiken är kommunal och i den kommunala verkligheten händer som tur är mer. Ett av de mest positiva exemplen är S i Malmö, som valt att rikta om skolvalet i en mer integrerande riktning, skriver Marika Lindgren Åsbrink, utredare på LO.

Regeringen säger nej till förslaget att lägga ned Skolverket och Skolinspektionen och ersätta dem med en ny myndighet.

Kalmar pekas ut ut som en av tio orter som bör få regionalt kontor för en ny, sammanslagen skolmyndighet. Det innebär i så fall att Kalmar får ännu fler statliga jobb.

Peter Fredriksson, generaldirektör för Skolverket, ser stora fördelar med den regionalisering som skolmyndighetsutredningen föreslår.