Svensk skola har haft en långsiktigt negativ trend, samtidigt som utbildning har prioriterats ned av medborgarna. Gabriel Heller Sahlgren är skolforskare och ett av hans rön är att lust och stort elevinflytande har samvarierat med sjunkande skolresultat. Han tror mer på att stimulera elevernas "karaktärsutveckling". (webb-radio)
Skoldebatten är tung att föra, som det lätt blir när åsikter och generaliseringar av det självupplevda förväxlas med fakta och sanning. Men den är värd att föra, skriver professor Jonas Vlachos.
Drygt 250 lärare har tillfrågats om elevernas kunskaper i svenska har blivit bättre efter att de år 2016 började läsa svenska ett år tidigare, redan i sjätte klass. Lärarna anser att många elevers svenska i själva verket har blivit sämre.
Alla barn ska ha rätt till en lugn studiemiljö, höga förväntningar och kunskapsinriktade lektioner. Och alla ska kunna välja skolor, slutreplikerar Timbros Benjamin Dousa och Kajsa Dovstad.
Regeringens budgetsatsning på skolan motsvarar knappt 2 procent av reformutrymmet på 74 miljarder kronor. LR menar att kunskapstappet och lärarbristen kostar drygt tio gånger så mycket. "Ministern säger att det är slut på lappande och lagande i svensk skola. Men det är fortfarande det som görs, säger Åsa Fahlén, LR.
I budgetpropositionen för 2022 föreslår regeringen en ny skolmiljard. Dessutom presenteras satsningar för fler utbildade lärare samt en rad reformer av skolsystemet som ökar likvärdigheten, stärker fokuset på kunskap och bildning och skapar mer tid för lärande.
Nästan åtta av tio lärare uppger att elever som utifrån kartläggningen i läsa-skriva-räkna-garantin visat sig ha rätt till stöd, bara har fått det i liten utsträckning eller inte alls. Garantin är en skenreform, skriver Lärarförbundets Johanna Jaara Åstrand.