Stärk utvärderingens roll när skolreformer genomförs. Det är en av slutsatserna i den utredning som Per Thullberg nu överlämnat till utbildningsminister Jan Björklund.

För att kunna mäta kunskaperna i skolan bör stickprov införas, föreslår regeringens utredare Per Thullberg. Som det varit hittills har det varit svårt att följa kunskapsutvecklingen över tid.

Resultat från reformutvärdering kan även vara betydelsefull inför att eventuella nya reformer ska utformas. Det konstaterar den särskilda utredaren Per Thullberg som i dag överlämnat slutbetänkandet "Utvärdera för utveckling – om utvärdering av skolpolitiska reformer" till utbildningsminister Jan Björklund.

Skoldebatten har hettat till efter det sjunkande Pisa-resultatet. I jakten på förklaringar tas det fria skolvalet, friskolereformen och skolans kommunalisering upp som några orsaker till försämringen. Skolvärlden har frågat partiernas utbildningspolitiska talespersoner hur de ser på dessa tre reformer efter den senaste Pisa-undersökningen.

Folkpartiledaren Jan Björklunds tid som utbildningsminister har präglats av goda, och stora, ambitioner. Redan från början bestämde han sig för att skolsystemet skulle omdanas, och läraryrkets status uppvärderas. Det skriver Naomi Abramowicz på ledarplats.  

Sedan regeringsskiftet 2006 har flera reformer genomförts, från lärarlegitimationer till nya betyg, ny skollag och ny gymnasieskola. Men i flera fall har regeringen fått backa. Här är några exempel.

Möjligheten att fritt välja skola har inte gett bättre resultat för svenska elever. Det visar en ny IFAU-rapport som studerat effekterna av nittiotalets skolvalsreformer.

Oförutsedda effekter av skolreformerna har radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Låt oss slippa fler ogenomtänkta skolreformer, skriver Gunnel Colnerud, professor vid Linköpings universitet.  

Skolvalsreformerna från början av 1990-talet har inte haft några stora effekter på elevernas resultat visar en ny IFAU-rapport.

Enligt Lärarnas Riksförbunds rapport finns det tydliga belägg för att de senaste 20 årens reformer i skolan inte gynnat de svagare eleverna – utan tvärtom. Skillnaderna i svensk skola fortsätter att öka.

Lärarförbundet föreslår reformer på sammanlagt tolv miljarder kronor för att vända sjunkande skolresultat och dålig arbetsmiljö för lärarna.

Privatpersoner och politiker tävlar i att svartmåla skolan för att kunna rättfärdiga sin egen åsikt om hur den borde reformeras, skriver ett antal ordföranden i lokalför­eningarna för Sveriges Skolledarförbund.