Svensk skola behöver visioner utifrån var den befinner sig idag, inte baserade på var den befann sig för 20 år sedan. Det skriver Christian Lundahl, docent och lektor vid institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.

Skolreformerna har duggat tätt de senaste åren med syftet att vända de fallande elevresultaten. Nu har Skolverkets förra generaldirektör Per Thullberg fått i uppdrag att utreda effekterna av Alliansens politik.

Betygsstödet och lärarlegitimationerna är kraftigt försenade. De allvarliga bristerna i genomförandet gör att Socialdemokraterna hädanefter kommer att avkräva regeringen en plan för implementering innan vi ställer oss bakom fler skolreformer, skriver Ibrahim Baylan (S).

Regeringen har tillsatt en utredning för att få veta när alla förändringar av skolan som genomförts kommer att ge effekt. Det vill säga hur länge det dröjer innan svenska elevers kunskapsnivå börjar stiga.

Miljöpartiet vill få med sig alla partier bakom kravet på en finansieringsplan för regeringens pågående förändringar i skolan. – Regeringen måste erkänna att nya reformer kräver nya resurser, säger Gustav Fridolin.

Vi vill ta vårt ansvar, men förutsättningarna för alla inblandade är usla. Bristen på framförhållning och resurser i regeringens politik försvårar arbetet kraftigt, skriver Maria Jarl och Anna Brodin som leder lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

– Ett mycket tungt inlägg i debatten om hur svensk skola måste reformeras. Det säger Metta Fjelkner om att förre Skolverkets generaldirektör Per Thullberg kräver en statlig grundskola på DN Debatt.

Det var inte friskolereformen 1992 som gjorde den svenska skolan dålig. Det var vinden från 1968, skriver Hans Bergström.