Finns det verkligen efterfrågan på en ett år lång gymnasielinje helt utan teori? Man kan cyniskt fråga sig vad som är poängen med detta, med tanke på att yrkesutbildningarna inte blev någon succé?, skriver Martina Jarminder på ledarplats.

Jan Björklund (FP) är fast besluten att genomdriva en reform om förkortad gymnasieutbildning för skoltrötta. Såväl oppositionspartierna som de båda lärarförbunden är emot men även Svenskt Näringsliv är kritiskt till förslaget.

Regeringens förslag om ettårigt gymnasium utan teoretiska ämnen är med i budgetproppen nästa vecka. Oppositionen och Lärarförbundet är kritiska.

Ibrahim Baylan (S), vice ordförande i utbildningsutskottet, anser att regeringen gör ett stort misstag om den inför en ettårig gymnasieutbildning. – Det finns på arbetsmarknaden ingen efterfrågan på löntagare som saknar en bra utbildning, säger han till DN.se.

Regeringsförslaget om en gymnasieutbildning helt utan teoretiska ämnen riskerar att bli dödsstöten för dagens yrkesprogram som redan har skadats av Björklunds gymnasiereform från ifjol, skriver gymnasieläraren Kadir Meral, i en debattartikel.

Lärarförbundet varnar för att regeringens satsning på ettåriga gymnasieutbildningar kan bli ett fiasko. – När man plockade bort högskolebehörigheten på yrkesutbildningarna valde allt färre de utbildningarna, säger förbundsordförande Eva-Lis Sirén till DN.se.

”Många ungdomar är väldigt skoltrötta och för dem vore det nog bra med ett kortare yrkesprogram på gymnasiet”. Det säger Alexander Bratt, 18 år, som går sista året i gymnasiet.

En gymnasieutbildning på ett år – helt utan teoretiska ämnen. Redan nästa år kan det bli verklighet. Det hårt kritiserade förslaget ingår i budgeten som regeringen presenterar under veckan.

Den gymnasiereform som infördes 2011 har inneburit flera stora förändringar. Men hur mottogs dessa på skolorna och hur gick det när reformen infördes? Nu ett år efter ska Skolverket utvärdera förankringen av GY 2011 på lokal nivå. Utvärderingen ska pågå i tre år.

Skolverket har tagit fram en broschyr om de stora reformerna som genomförts inom hela skolväsendet. Broschyren "Ett år med ny läroplan", som riktar sig till personal inom grundskoleutbildningen, handlar om implementeringsarbetet, kunskapsbedömning och det stödmaterial Skolverket har tagit fram (pdf).

I en debattartikel ondgör Eva-Marie Malmgren (S), sig över att elever på praktiska yrkesprogram i gymnasiet inte längre behöver läsa kurser som förbereder för högskolestudier om de inte vill. Studenterna själva vittnar om att de tycker den här reformen är bra, skriver Annicka Engblom (M), Riksdagsledamot Blekinge.

Det är fackpedagogerna som har influerat skolpolitiken alltsedan sextitalet då de stora reformerna genomfördes, skriver Ulla Lundqvist, före detta svensklektor vid Linköpings universitet.