För att skapa goda förutsättningar för en fungerande kompetensförsörjning bör det första steget vara att så många som möjligt klarar sina utbildningar, både när det gäller teorifokuserade utbildningar men inte minst gymnasiala yrkesutbildningar, skriver Anna Hedberg, Regionchef, Svenskt Näringsliv Värmland.

Marcus Larsson på Tankesmedjan Balans har läst boken ”Jakten på skolan” och ser två viktiga aspekter att lyfta i debatten om reformeringen av skolan.

Regeringen behöver genomföra reformer som säger farväl till New Public Management. Ett sammanhållet nationellt skolsystem behöver upprättas, där staten reglerar verksamhetens ramfaktorer så att vi lärare kan fokusera på vårt kärnuppdrag, skriver Anna Olskog, Sveriges Lärare, i en ledare.

Skolledare förbereder sig inför den nya gymnasiereformen Gy 25 där ämnesbetyg ersätter dagens kursbetyg. Experterna Anna Karlefjärd och Pernilla Lundgren hoppas att reformen ökar fokuset på undervisningen snarare än betygskriterierna.

Førsteklassinger leker for lite, viser evalueringen av seksårsreformen fra 1997. Lovis og Melissa synes det var skummelt å gå fra barnehagen til skolen.

När den statligt regelstyrda skolan avskaffades på 90-talet öppnade det upp för skojare. Det är dags för staten att återigen reglera vad en skola är, bland annat genom att införa ett maxtak på klasstorlekar, skriver Lotta Edholm (L), Johan Pehrson (L) och Fredrik Malm (L).

Ni gange har børne- og undervisningsministeren afleveret sin årlige statusredegørelse for, om folkeskolen har nået de resultatmål for folkeskolen, som blev fastlagt med folkeskolereformen. Og for niende gang er svaret nej.

Regeringen har gjort flera utspel om skolreformer. Men det saknas visioner. Samtidigt går skolan i en nedgående spiral av absurditet, efter absurditet. Det skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik vid Uppsala Universitet. 

Poängen med friskolereformen är att den gav föräldrar och elever makten att själva välja skola. Det skriver Aaron Israelson, ansvarig strategisk kommunikation, Friskolornas riksförbund.

Rätten att läsa finska och andra nationella minoritetsspråk på gymnasiet utvidgas efter sommaren 2025. Då slopas kravet på att man ska ha goda kunskaper i språken för att få läsa de som modersmål på gymnasiet. Niondeklassaren Svante Johansson från Örbyhus har en viktig anledning till att fortsätta med finskan.

Läropliktsreformen gjorde andra stadiets utbildningavgiftsfri för studerande. Den statliga finansieringen har inte täckt kommunernas ökade utgifter, enligt personer Yle Österbotten har talat med.