Rätten att läsa finska och andra nationella minoritetsspråk på gymnasiet utvidgas efter sommaren 2025. Då slopas kravet på att man ska ha goda kunskaper i språken för att få läsa de som modersmål på gymnasiet. Niondeklassaren Svante Johansson från Örbyhus har en viktig anledning till att fortsätta med finskan.

Läropliktsreformen gjorde andra stadiets utbildningavgiftsfri för studerande. Den statliga finansieringen har inte täckt kommunernas ökade utgifter, enligt personer Yle Österbotten har talat med.

Nu kan du ta del av Skolverkets tredje remiss gällande ämnesbetygsreformen. I denna omgång remitteras återstående ämnesplaner, några helt nya ämnen samt att ett fåtal ämnesplaner från remissomgång två nu återremitteras. Fram till den 10 januari 2024 kan du lämna synpunkter.

De fleste førsteklassingene har det bra på skolen, og skolehverdagen er variert og inkluderende. Det viser del to av evalueringen av seksårsreformen.

Sveriges framtid och skolprofessioner är värda bättre än att gång på gång utsättas för politikers godtycke och gissningar, skriver skolexperten Per Kornhall.

Med flera tusen kronor extra i månaden skulle försteläraren hjälpa till att utveckla verksamheten och kollegorna. Tio år har gått. Och satsningen på ett mer hierarkiskt system klassas nu som en succé.

Reformer som faktiskt skulle skapa en bättre studiemiljö kostar pengar. Av den anledningen är det kanske inte så konstigt att KDU i stället drar till med signalpolitiska förslag, skriver Cuf i en replik.

Dundrande men enkelspårig kritik riktas mot friskolorna. Men den konkurrens systemet innebär har ökat grundskoleelevernas kunskaper i matematik och naturvetenskap, även i kommunala skolor, skriver forskaren Gabriel Heller Sahlgren.

I år fyller friskolesystemet 30 år och debatten om reformen pågår fortfarande. Hör Åsa Plesner, skoldebattör och utredare på tankesmedjan Balans och Benjamin Dousa, vd för tankesmedjan Timbro. (webbradio)

Ny teknologi, nyt udstyr og flere lærer. Det er noget af det, erhvervsuddannelserne vil bruge de ekstra millioner på, som er afsat i den nye uddannelsesreform.

Nyligen avslöjades en upprörande dataläcka som visade hur elevernas utvärderingar användes för att påverka tilldelningen av förstelärartjänster. Syftet med karriärreformen var att belöna skickliga lärare, höja läraryrkets status och förbättra skolans kvalitet. Men har det verkligen blivit så? skriver läraren Rickard Öhman.

Det är uppenbart att den svenska skolan bör reformeras igen. Betygen måste gå att lita på. Vinst får inte gå före kvaliteten i undervisningen, skriver Anders Jonsson på ledarplats.