Problemet är inte okunniga lärare. Problemet är att digitaliseringen har genomförts utan tillräcklig dialog med de som är bäst lämpade att avgöra vilka verktyg som faktiskt stärker undervisningen, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Vissa frågor återkommer i klassrummet – gång på gång. Vi bad tre lärare i praktisk-estetiska ämnen berätta hur de svarar när eleverna suckar ”varför” och ”måste jag”.

På Nordhemsskolan i Göteborg får niorna sy barnkläder av överblivna plagg efter mönster från en kläddesigner – som omskolat sig till slöjdlärare. "Jag hade mönstren på vinden, roligt att de kommer till användning", säger Lisa Gerinder som hunnit skänka över 500 elevsydda barnplagg till kyrkan i Hjällbo.

Under åren har jag då och då i mejlen fått listor på saker jag ska tänka på från specialpedagogen. I början läste jag noga och funderade på hur önskelistan kunde appliceras i min verkstad. Det gick ganska snabbt att lägga listan åt sidan och fortsätta som vanligt, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Dimitrios Katsanikos slöjdundervisning präglas av en tydlig och avskalad struktur och stor vikt vid igenkänning – såväl i slöjdsalen som i det digitala stödet och dokumentationen. "Jag måste hela tiden bygga min undervisning på rutiner, att vi inleder och avslutar en lektion på rätt sätt", säger han.

I takt med att skärmanvändningen ökat i skolan, får eleverna ökade problem med finmotoriken. Det menar slöjdlärare Eva Sjöstrand på Glöstorpsskolan i Göteborg.

Jönsbergska idrottsskolan i Norrköping har legat i Sverigetopp gällande betygen i slöjd under många år, trots att skolan under flera år saknat behörig lärare i ämnet. Skolforskaren Jonas Vlachos menar att det troligen är lättare att få ett högre betyg av en obehörig lärare.

I Norrköpings kommunala skolor fick 14 % av niondeklassarna betyget A i slöjd i våras. Men på Jönsbergska idrottsskolan fick 98 % samma betyg. ”Fullkomligt orealistiskt”, säger slöjdläraren Thomas Filipsson.

I bildämnet är processen ofta lika viktig som produkten. Att våga prova, misslyckas och börja om är en del av lärandet, skriver bildläraren Maria Ljung.

På Utmarksskolan i Göteborgsstadsdelen Kortedala har andelen godkända elever i de praktisk-estetiska ämnena ökat mest i landet de senaste tio åren. En viktig förklaring: samtliga lärare är behöriga.

Efter drygt 25 år som slöjdlärare summerar Monika Nilsson sin tid med ett tydligt budskap: slöjd är mer än hantverk – det är en arena för språk, struktur och självkänsla. På Rosengårdsskolan har hon tillsammans med kollegan i träslöjd byggt stödstrukturer som gör skillnad för elevernas lärande.

Vi förväntas definiera vad enkelt, väl genomarbetat och mycket väl genomarbetat betyder – helst innan arbetsområdet ens har startat. Det är ju helt absurt egentligen – hur ska en veta? undrar slöjdläraren Eva Söderberg.