I svensk skola har vi många problem, ett av dem är att betygen inte visar på elevernas faktiska kunskaper. Konsekvensen blir att betygen inte längre fungerar som urvalsgrundande inför nästa nivå i utbildningen, skriver slöjdläraren Christoffer Hörnhagen.

På Askebyskolan i Rinkeby växlar eleverna slöjdart varje vecka i stället för varje termin. Med ett tajt samarbete och öppna dörrar mellan salarna lyfter textilslöjdsläraren Sanna Suni och trä- och metallslöjdsläraren Ben Östberg elevernas prestationer. "Vi ser det verkligen som ett och samma ämne."

En slöjdsal i regnbågens alla färger – Christina Buchts klassrum har fått internationell uppmärksamhet. Färgkodningen skapar inte bara en inspirerande arbetsmiljö, menar hon. – Det gör eleverna mer självständiga också.

Det verkar rent allmänt finnas en vana hos elever att vänta tills precis innan en deadline, att kunna plugga dagen innan provet och förlita sig på att det alltid kommer en andra chans i form av omprov. I slöjdämnet fungerar detta särskilt dåligt, skriver Eva Söderberg.

För att utveckla läs- skriv- och matematikfärdigheter behövs inte nödvändigtvis mer lektionstid till att läsa, skriva och räkna. Mer idrott, slöjd, bild, skulptur, dans eller fri lek är också viktigt för att främja det kognitiva, skriver pedagogikforskaren Ruhi Tyson. 

En extra vuxen i klassrummet kan göra mer skillnad än man tror. I Karlskoga kommuns satsning Seniorer i skolan märker eleverna skillnad, inte minst i slöjdsalen där Bengt Grek blivit en uppskattad resurs.

I slöjden på Björkbergskolan i Hudiksvall gör man inte bara smörknivar och grytunderlag. Här undervisas elever i ämnet slöjd på ett något ”rockigare” vis.

Hur jag än vridit och vänt på kursplanen i slöjd under alla år jag arbetat hittar jag inget tydligt och konkret svar på vad elever faktiskt ska lära sig i slöjden, skriver läraren Eva Söderberg.

Problemet är inte okunniga lärare. Problemet är att digitaliseringen har genomförts utan tillräcklig dialog med de som är bäst lämpade att avgöra vilka verktyg som faktiskt stärker undervisningen, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Vissa frågor återkommer i klassrummet – gång på gång. Vi bad tre lärare i praktisk-estetiska ämnen berätta hur de svarar när eleverna suckar ”varför” och ”måste jag”.

På Nordhemsskolan i Göteborg får niorna sy barnkläder av överblivna plagg efter mönster från en kläddesigner – som omskolat sig till slöjdlärare. "Jag hade mönstren på vinden, roligt att de kommer till användning", säger Lisa Gerinder som hunnit skänka över 500 elevsydda barnplagg till kyrkan i Hjällbo.