I eftertankens kranka blekhet har jag ofta önskat att det gick att backa bandet när det gäller skolans digitalisering, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Allt fler slöjdlärare introducerar digitala verktyg i undervisningen. Enkäter visar att elever är positiva, men vissa lärare är skeptiska. "Det finns en rädsla för att det praktiska hantverket skulle vara hotat", säger Mikaela Karimi som driver projektet ”Framtidens slöjd”.

”Kunde det vara så att eleverna som inte kom igång i min sal helt enkelt inte förstod vad de skulle lära? Kunde det vara så att de inte hade grundläggande kunskaper i ämnet att haka vidare på?”, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Det råder brist på slöjdlärare, trots att ämnet rymmer så stora möjligheter med både praktisk problemlösning och konstnärlighet. Synd, tycker Hanna Skarelius som delar sin tid mellan forskning och undervisning: ”Man kommer nära elevernas idéprocess i slöjden. Det är jättespännande!”

Bild- och engelskläraren Leena Joandi har märkt en tydlig skillnad på några få år – elever har allt mindre ork att stanna vid en uppgift. Men hon ger sig inte. – Våga utmana dina elever! Men framför allt: påminn dem om hur glada de blir över resultatet när de lagt ner den tid som krävs.

Elevernas bristande basala förmågor är ett stort problem i flera av de praktisk-estetiska ämnena. I början av året ledde slöjdläraren Christina Norgren Arnessons saxlarm i Ämnesläraren till en nationell debatt som avslöjade hur illa ställt det är med många elevers motoriska förmågor.

Med en rad nya aktiviteter, inklusive det populära slöjdinslaget, har de äldre barnen på Fylstaskolan lockats tillbaka till fritidshemmet igen. En extra bonus är att de samtidigt kan träna upp både sin fin- och grovmotorik.

Varför ges inga läxor i slöjd? Jo, för att verktyg och material ofta saknas i hemmet. I Finland tvingade pandemin fram nya arbetssätt. Skolorna stängdes och eleverna fick arbeta med det som fanns hemma. Forskaren Mia Porko-Hudd tror att hemuppgifter är här för att stanna.

Jag vill inte tänka på det tokiga som varit. Vi får lov att prata om fakta igen och det finns ett rätt och ett fel sätt att göra saker. Låt oss nu blicka framåt, skriver slöjdläraren Eva Söderberg i en krönika.

Just nu är det generellt sett så illa ställt med elevernas händers faktakunskaper att vi behöver adressera vad det är som ska läras ut och hur det bäst kan låta sig göras, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.