Det finns behov, men också stora förutsättningar, för mer ämnesövergripande undervisning i slöjd och matematik. Det konstaterar forskaren Åsa Hjelm vars avhandling om elevers matematiska utmaningar i slöjd nyligen valts till favorit av Lärarpanelen.

På Oxievångsskolan i Malmö skänks elevernas slöjdarbeten till välgörande ändamål. Det ger undervisningen en naturlig koppling till frågor om social och ekologisk hållbarhet samtidigt som det skapar motivation och engagemang i arbetet.

800 mellan- och högstadieelever i Stockholm har under våren arbetat med Plastslöjd i skolan. Nu belönas fyra Plastslöjdsprojekt med 5 000 kronor vardera till klasskassan för sina innovativa och uppfinningsrika lösningar.

Att kunna planera, testa och lösa problem i sin vardag lyfter helt enkelt självkänslan och självförtroendet. Och det är just det vi får lära oss i slöjden, skriver slöjdläraren Henrik Boström.

Slöjdlektioner kan med fördel flytta ut i skogen. Det menar författaren, arkitekten och influeraren Pernilla Wåhlin Norén. "Fråga kommunens markförvaltare efter skog som snart ska röjas. Dit kan ni ta eleverna".

Slöjdlärarna i Haninge har obligatoriska nätverksträffar fyra gånger om året med syftet att utveckla den ämnesdidaktiska kvaliteten och hitta gemensamma riktlinjer. Ämnesläraren hängde med på en träff där betygssättning diskuterades – och åsikterna gick isär.

Istället för att minska utrymmet för musik och andra estetiska ämnen i skolan bör regeringen ta intryck av vetenskapen och stärka dem, skriver Annika Falthin, lektor i musikpedagogik.

Elever med intellektuell funktionsnedsättning har ofta begränsade möjligheter att styra sitt eget liv som vuxen. Men hur ser det ut i slöjdsalen? Och vilka effekter får det på undervisningen?

Har elevernas finmotorik blivit sämre de senaste åren? Hur kan lärare i de praktisk-estetiska ämnena i så fall arbeta för att vända den negativa trenden?

Allt fokus på kreativitet i slöjden riskerar att leda till att eleverna inte lär sig hantverket. Det menar slöjdläraren Eva Söderberg som nu vill ta tillbaka ämnet. "Om det kommer en elev i sjuan och vill designa en egen klänning, men inte kan trä en symaskin, då blir det inte ens roligt för den eleven…

Handens område i hjärnan är inte statiskt utan förändras ständigt beroende på hur aktiv handen är. Aktiva händer expanderar i hjärnan och engagerar allt fler nervcelIer: att aktivera händerna är att aktivera hjärnan, skriver Göran Lundborg, professor i handkirurgi.

Elever som har svårt för teoretiska ämnen, men praktiskt lagda, får inte ens glänsa i slöjden eller på gympan. Det är lika brutalt som det är meningslöst, skriver Ann-Charlotte Marteus på ledarplats.