Att inte bli behörig till gymnasiet och kunna gå en utbildning efter eget intresse är en inkörsport till ett livslångt utanförskap. Sverige behöver avgörande förbättringar i skolan för barn med autism och andra funktionsnedsättningar, skriver företrädare för Autism- och Aspergerförbundet.

Fler särskilda klasser, fler specialskolor och fler speciallärare behövs. Det skriver GP:s Jenny Sonesson på ledarplats.

Det finns inget stöd i forskningen för att en generaliserande lösning som särskild undervisningsgrupp är adekvat stöd för elever. Tvärtom vet vi att det riskerar att påbörja ett utanförskap, en annan typ av exkludering än den som Liberalerna nu vill komma åt, skriver sex specialpedagoger i en replik.

Socialstyrelsen får i uppdrag att ta reda på vilka faktorer som kan förklara regionala skillnader i diagnostisering och läkemedelsbehandling av adhd. Myndigheten ska även utreda hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn.

Hallå där Marcus Warnby och Inger Berndtsson, viceprefekt för lärarutbildning respektive studierektor för Speciallärarprogrammet, båda vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik.

En enkät till 254 huvudmän och nära 1 000 rektorer ska ge svar på hur det ser ut för elever med språkstörning runt om i landet. Den ska också lägga grunden för att utforma stöd till skolorna.

Överst på hennes önskelista som barn stod ”att inte vara språkstörd”. Hon var trött på att bli tillrättavisad och betraktad som dum. I dag är Anna Båve Schultz ”Flickan med språkstörningen” på sociala medier.

Specialpedagogiska skolmyndigheten och Kriminalvården gör just nu en gemensam kompetensutvecklingssatsning. Fokus ligger på vuxnas lärande och att göra studiesituationen tillgänglig utifrån olika funktionsnedsättningar samt vilka konsekvenser det får för lärandet.

Att göra en konkret skillnad för eleverna genom ökad kunskap hos pedagogerna är en drivkraft hos Hans Kvarnsjö. Hans har i mer än 25 år arbetat med specialpedagogiska frågor och arbetat som rådgivare på myndigheten i mer än 11 år. Frågor som rör elever med synnedsättning och hur lärare kan anpassa lärmiljön för elever med…

Enkla lösningar har gett elever som har det tufft mer studiero. Resurspedagogerna Birgitta Jacobson och Kersti Uppenberg har hittat kärnan i vad många elever behöver.

Policies that seek to push these children out of mainstream schools are turning back the clock to a nastier age, writes John Harris.

Svensk skola måste sluta se elever ur ett bristperspektiv och i stället börja se deras möjligheter, menar specialläraren Jonas Monsén. På Sett-mässan föreläste han om hur alla lärare ska lyckas skapa undervisning som passar alla elever.