Med start från höstterminen 2018 gäller nya utbildningsplaner för både Speciallärarprogrammet och Specialpedagogprogrammet. Den stora nyheten är att neuropsykiatriska svårigheter nu finns med i de nationella examensmålen.
De skärpta kunskapskraven i skolan gör att alltför många inte kommer in på gymnasiet. Elever lämnas utanför och får inte ens chansen till ett yrke, skriver Annelie Westlund.
Norrtälje satsar stort på att höja kompetensen inom neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Alla rektorer, lärare och fritidspedagoger ska utbildas och lokalerna ska anpassas. "Ambitionen är att alla elever ska få det yttersta bemötandet", säger Helene Walukiewicz.
I grupper där det finns barn som har upplevt trauman behöver man jobba särskilt aktivt med att bygga nära relationer, tycker förskollärarna på Klöverns förskola i Trelleborg.
I Norrtälje kommun ska lärare inom förskola och skola utbildas i hur de ska bemöta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som exempelvis adhd och autism.
I höst startar universitetet en unik utbildning för den som vill bli teckenspråkig tvåspråkig grundlärare. Målet är att utbildningen ska ge behörighet att undervisa i specialskolan.
Lärarna Emelie Sköld och Sandra Aadalen på ESS gymnasiet på Södermalm brinner för klassrum där alla elever får komma till sin rätt. För att nå dit vill de göra upp med myten om den genomsnittliga eleven som präglar mycket undervisning.
En ny studie pekar på att det finns elever för vilka läroplanens krav är för högt ställda. Det sätter även press på lärarna. – Det finns en övertro på särskilt stöd, säger Elisabeth Fernell, professor i barn- och ungdomspsykiatri.
”Föräldrar till barn med npf och lärare och specialpedagoger behöver gå samman. Så länge vi försätter att sparka varandra på smalbenen är vi svaga. Tillsammans är vi starka”, skriver Jiang Millington.