Tre skolor i Skåne ligger i topp i landet när det gäller att tidigt upptäcka barn som har speciella behov. Nu ska de inspirera andra svenska skolor.

Ett tuggummi, en keps och ett eget bås. På Källbrinksskolan i Huddinge försöker man se till vad varje elev behöver. Som ett led i det arbetet har hela skolan npf-säkrats.

Det är klokt med tidiga insatser - också när det gäller blivande lärare och skolledare. Det Funktionsrätt lyfter, att landets lärarutbildningar behöver ett större specialpedagogiskt fokus för att elever med funktionsnedsättning ska få förutsättningar att klara sin utbildning, vore en välkommen utveckling, skriver Fredrik Malmberg, generaldirektör Specialpedagogiska skolmyndigheten, i en replik.

Specialpedagogen Marie Sundgren använder sig framgångsrikt av Karlstadmodellen tillsammans med sina elever. En modell som har gjort att alla barn, oavsett hinder, får en plats i skolan. "Det har gjort att de som ingen trodde skulle kunna genomföra ett nationellt prov gjorde det", säger hon.

Vad är extra anpassningar och när blir det särskilt stöd? Det är individuellt, och till att börja med måste skolan se över hur organisationen kring eleven fungerar. "Se till lärmiljön först", menar SPSM-rådgivaren Lennart Hansson.

Små klasser, korta pass, två undervisande lärare samtidigt och en genomtänkt miljö. ESS-gymnasiet i Stockholm präglas av specialpedagogiska anpassningar.

Som Barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. I sin nya roll är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Frågan om huruvida neuropsykiatriska diagnoser ges till rätt barn är viktig. Men för skolan borde behovet av stöd vara det avgörande, skriver Dagens Nyheter på ledarplats.

Skällsord som cp-barn, mongo, efterbliven och dampunge hör inte hemma i skolan. Det vill 12-åriga Nathea Anemyr få alla att förstå. Hon står bakom kampanjen "Be cool in school", som syftar till att lära. "Det används väldigt diskriminerande ord, och det vill vi göra någonting åt", säger Nathea.

Det är fritt fram för kommuner att driva resursskolor, slår högsta juridiska instans fast. Bra klargörande, tycker SKL.

Hålla fast en utåtagerande elev eller ta ett kliv tillbaka? Förespråkarna för metoden lågaffektivt bemötande väljer att backa. Men hur går det till i praktiken? Vi sökte svaret i särskolan i Linköping.

Sofia Häägg är utbildad logoped men blev headhuntad till en tjänst som specialpedagog på en grundskola. Där handleder hon lärare, förbättrar tillgängligheten och håller lektioner med enskilda elever.