Bästa kvittot är när eleverna kommer tillbaka bara för att säga hej, säger rektor Fred Hussein på Magelungens grundskola i Gävle som firar fem år. En resurs för de som inte klarar en vanlig skola.

Barn i Behov och Rädda barnen vill ta ett större grepp för att hjälpa elever som behöver särskilt stöd. De kallade därför politiker och andra aktörer till samtal.

Alviksskolan tar hjälp av eleverna för att hitta hinder i skolmiljön och vill samtidigt ge dem en normkritisk blick. Fjärdeklassaren Quing Quing Brundin har ögonbindel och trevar längs med ytterkläderna som hänger utanför klassrummet.

Snart 13-åriga Oskar Lindgren har en CP-skada och sedan sex år tillbaka går han hos en musikpedagog en gång i veckan. Där tränar han upp sin koordination och lungkapacitet.

Att som tioåring känna sig intellektuellt överlägsen sin egen mamma kan kännas svårt. Det framgår av en färsk avhandling vid Malmö högskola.

När skolor ställer frågor om stöd handlar de dubbelt så ofta om pojkar som om flickor. År 2014 fick Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, 3 755 rådgivningsuppdrag från skolor.

Båda Jiang Millingtons barn har varit borta från skolan i långa perioder. För att komma tillbaka har de tillsammans tvingats kämpa mot fördomar, byråkrati och en oförstående omgivning.

ICED, The International Congress on the Education of the Deaf är den största och äldsta internationella kongressen om dövas utbildning. I år äger den rum i Aten den här veckan och flera medarbetare från Specialpedagogiska skolmyndigheten deltar.

Specialpedagogiskt stöd ges oftast utanför ordinarie undervisning på landets gymnasieskolor. Det skapar utanförskap, menar forskaren Joacim Ramberg.

Håkan Bergkvist, samordnare inom kunskapsområdet auditiv miljö, har fått priset Svenska Pedagogiska Audiologiska Föreningens pedagogpris 2015.

I den trygga miljön på Glimåkra folkhögskola får tonåringar med synnedsättning – ofta med svenska som andraspråk – en höjd självkänsla samt kunskaper och färdigheter för vidare studier och yrkesutbildning. (s. 10-11)

"Uppmana inte föräldrarna att ta bort ett språk! Flerspråkighet är en tillgång för barn med språkstörning, inte ett problem". Det säger forskaren Eva-Kristina Salameh och riktar uppmaningen till personal på barnavårdscentraler, förskola och skola. (s. 9)