”Skrivbordspedagoger behövs inte i skolan – ge oss fler speciallärare och särskilda undervisningsgrupper”, skriver läraren Ulrica Björkblom Agah.

Bilden av specialpedagogen som en ´skrivbordsrådgivare´är förlegad. Deras stöd i analys och planering gör ofta att speciallärarens insatser träffar rätt och blir långvariga. Det ena utesluter inte det andra, tvärtom förstärker de varandra, skriver specialläraren Disa Karlsson Malik, i ett svar på Liberalerna Simona Mohamsson och Lotta Edholm.

De som inte fixade skolan hamnade i ”Lasseklassen”. SvD:s Björn Barr söker upp eleverna som nedsättande kallades ”damp-ungar”. Hur ser de på åren i specialklass?

Lärare ska inte ha något som helst utrymme att använda ineffektiva och dåliga undervisningsmetoder, skriver skoldebattören Linnea Lindquist i en replik.

By creating effective systems, special education teachers can set themselves, general education teachers, and students up for success.

Om fler elever ska kunna få relevant stöd tidigare krävs fler special­lärare som arbetar direkt med eleverna. Det är därför hög tid att reformera utbildningarna inom det specialpedagogiska området, skriver Simona Mohamsson (L) och Lotta Edholm (L).

Lina Jerpö, samordnare för tvåspråkighet på SPSM, representerade Sverige vid en europeisk workshop i Österrike som handlade om att stärka rätten till teckenspråk. Syftet var ett erfarenhetsutbyte med deltagare från 25 länder. Lina bidrog med det svenska perspektivet och beskrev hur vi jobbar på SPSM och med svenskt teckenspråk i våra specialskolor. 

Lärarna i svensk skola fått bestämda direktiv att göra precis det motsatta när det gäller anpassningar i klassrummet, skriver skoldebattören Filippa Mannerheim efter att ha läst om Linnea Lindquists klassrumsbesök i Londons mest utsatta område.

Specialpedagogens uppdrag är att ta reda på vad som inte fungerar, för att tillsammans med lärare undanröja hinder för elevens lärande. Betyder det att läraren är hindret? Såklart inte! Det skriver Emelie Frånlund, specialpedagog inom SIS.

Dansk Skoleidræt vil give flere end 3.000 elever med autisme, ADHD og lignende diagnoser bedre muligheder for at trives i skolen. Det skal ske med et projektet, som bygger på organisationens erfaring med at lade legepatruljer skabe aktive frikvarterer

På pappret är förskolan öppen och självrannsakande, men i praktiken blir det alltmer envägskommunikation – möjligen på bekostnad av vårdnadshavarnas förtroende. Det skriver förskolläraren och forskaren Åsa Morin.