– Barnens rätt går alltid före budgeten. Det säger Kurt Hjalmarsson, rektor i Gävle, som kämpat för särskilt stöd och opponerat sig mot sina chefer flera gånger.
Sex av 10 lärare uppger att det finns en eller flera elever i klassen som skulle behöva särskilt stöd men som inte får det. I Sveriges Radio talade Eva-Lis Sirén om att lärarna behöver bättre förutsättningar för att möta behoven.
Kommuner och friskoleägare försäkrar sig inte om att skolan har tillräckligt med pengar för särskilt stöd till eleverna. Det anser åtta av tio rektorer i grundskolan. Det visar en ny undersökning.
"Jag skäms över att vi inte tar tillvara på den enorma kompetens som finns på ett bättre sätt. Skolan är ingen struntsak. Det ska vara kvalitet. Kosta vad det vill. Just nu betalar skolan och kommunerna för fel saker." Det berättar av de som lämnat sin berättelse till Sveriges Radio.
Anmälningar om upplevda brister runt särskilt stöd i skolan ökar, och frustrationen bland många lärare i landet är stor. För när det särskilda stödet inte fungerar för eleverna med särskilda behov påverkar det hela klassen.
Många föräldrar i landet tycker att skolan inte ger det särskilda stöd deras barn har rätt till, enligt skollagen. Sveriges Radio inleder därför reportagserien #kaosklass i dag. Reportern Katarina Gunnarsson berättar om arbetet med serien i P1 Morgon. Dela med dig av dina erfarenheter här:
Många föräldrar upplever att skolan inte kan tillhandahålla det särskilda stöd deras barn har rätt till enligt skollagen. Något som anmäls allt oftare till Skolinspektionen.
Gensvaret har varit snabbt och omfattande på vår uppmaning att lämna berättelser om klassrum som inte fungerar och barn som inte får den hjälp de behöver. En mamma berättar i Sverigs Radio om att skolan inte kan hjälpa hennes son som har ADHD.
I Avesta är det behovet som styr. Målet är att alla elever ska gå så mycket som möjligt i sin ordinarie klass. Hos skolgruppen får de hjälp att klara det.
Fingrar som spatserar i handen och fötter som hoppar på balanskuddar. På Mellegårdens förskola används tecken som stöd och mycket jumpa. På så sätt får alla barn del av det särskilda stödet.
Ungefär 40 procent av skolledarna har någon gång tvingats neka ett barn särskilt stöd – och bryter därmed mot lagen. Brist på pengar och kompetens är faktorer som spelar in.