Allt färre elever med dövhet eller hörselnedsättning i kombination med utvecklingsstörning söker sig till Specialpedagogiska skolmyndighetens skola för målgruppen. Skolan tvingas därför flytta.

”Har du verkligen valt det här jobbet frivilligt?”, undrar tonåringen framför mig. Först tror jag att det är en klassisk undanmanöver för att slippa jobba. Jag förklarar att i mitt fall är det högst frivilligt och dessutom tycker jag det är både roligt och stimulerande, skriver Johan Edström, specialpedagog.

I alla skolor borde det finnas resurser till någon person som kan vara ute på rasterna och leda olika aktiviteter, skriver Björn Andersson, chefredaktör på tidningen Specialpedagogik.

Många åtgärdsprogram är riktigt dåliga. De kan sakna både fullständig utredning och tydliga mål. Så summerar Anders Heiborn, chef för Skolväsendets överklagandenämnd, ett drygt års arbete med överklagade åtgärdsprogram.

I Västerås har flera skolor haft svårt att nå målen. Därför satsade man på IDA, det prisade skolutvecklingsprojektet som med kulturämnenas hjälp ger elever bättre självkänsla och måluppfyllelse.

Specialpedagogiska skolmyndigheten fortsätter att driva specialskolan Hällsboskolan i Umeå. En viktig del i beredningen har varit synpunkter från föräldrar och intresseorganisationer.

Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) flyttar in sin specialskola Hällsboskolan från Sigtuna till sin verksamhet på Kungsholmen i Stockholm.

Trots jättevinst skär Stockholm ned på resursskolorna. Nu fruktar de för sin existens - och försöker samla in pengar till stadens kassa. "Jag har redan varit tvungen att säga upp lärare", säger en rektor.

När ska barn med behov av särskilt stöd få den hjälp de har rätt till? Det är inte rektorer och lärare som sätter upp hinder för elevernas utveckling. Det är politiker och tjänstemän, skriver Charlotte Jacobsson, lärare och specialpedagog.

Uppsala har förlorat över 1,3 miljoner kronor i statsbidrag till kommunens gymnasieutbildning för elever med Aspergers syndrom. Orsak: Att inte tillräckligt många bland årets elever kommer från andra kommuner.

Eleverna i samhällsvård ska få stärkta rättigheter och bättre utbildning. Det genom tydligare ansvarsfördelningen och skärpta regler för huvudmännen. Det föreslår en statlig utredning.

– Det är ingen statisk organisation. Man får hela tiden se över den, nya behov uppstår och vi måste möta dem. Nu behöver man göra något för att möta behovet hos andra elever och i andra klasser. En resursomfördelning är sånt som sker på alla skolor runt om i Sverige och i andra klasser, säger…