För många elever i varje klass med behov av anpassningar och särskilt stöd – och för lite möjligheter att hjälpa dem. Det visar nya siffror från Sveriges Lärare, som nu ställer krav på ökade resurser och reglerade klasstorlekar.

Dagens elevhälsa räcker inte till. Relevanta stödinsatser sätts ofta in alldeles för sent och tillgången till dagens elevhälsa är ofta bristfällig och varierar stort mellan skolor. Därför tillsätter nu regeringen en ny utredning som får i uppdrag att ta fram förslag som ska stärka elevhälsan och skolans stödinsatser.

I varje mellanstadieklass behöver varannan elev extra stöd eller anpassningar i undervisningen. Men resurserna räcker inte alls. "Det är fler elever i dag som behöver extra hjälp och lärarnas möjligheter att ge dem det är usla", säger Åsa Fahlén, Sveriges Lärare.

Mellemformer kan føre til et stort fagligt og socialt udbytte for en del elever med særlige behov, vurderer lærere, pædagoger, skoleledere og eleverne selv i en ny undersøgelse. To ud af tre ledere siger, at de ikke har råd til nok mellemformer.

Anpassningarna är i många fall kontraproduktiva, skriver Liberalernas partiledare Johan Pehrson och hans partikollega, skolminister
Lotta Edholm.

På Malmaskolan jobbar både specialpedagoger och speciallärare direkt med elever som behöver extra stöd. ”Jag kan aldrig lägga ett fast schema när jag utgår från varje elevs behov, det gör mitt arbete komplext”, säger specialpedagogen Cecilia Wievegg.

Framväxten av inkluderande ambitioner, som att alla elever skulle lära sig tillsammans i vanliga klassrum, var inte en fråga om naiv snällism, skriver Gunnlaugur Magnússon, docent i pedagogik, i en replik till Liberalerna.

De extra anpassningarna måste avskaffas och stödinsatserna förbättras. För att det ska ske behöver skolan fler speciallärare som arbetar direkt med eleverna och färre specialpedagoger med rådgivande uppdrag, skriver Liberalernas partiledare Johan Pehrson och hans partikollega, skolminister Lotta Edholm.

Stigende udgifter til specialundervisning kommer til at betyde stillingsnedlæggelser på skolerne i Aarhus, og det får nu skoleledere og lærere til at råbe vagt i gevær 

Positivt beteendestöd bygger på evidens­baserad pedagogisk psykologi på både teori- och metodnivå. Peter Karlsson har skrivit flera böcker om PBS och implementerat förhållningssättet i skolor.

Att snabbt kunna identifiera och hantera händelser direkt i klassrummet, i trygg förvissning om hur och varför, är en av många vinster Väringaskolan upplever med arbetet enligt IBIS-principerna.

Elever på STU-skoler har ret til at danne elevråd. Det blev føjet til, da loven for uddannelsen blev justeret i juni sidste år. Men hvordan får unge med funktionsnedsættelser i praksis indflydelse på deres skoleliv? Det vil SUMH afprøve.