Läsa, räkna eller skriva berättelser. Det är exempel på skoluppgifter som hunden Morris har hjälpt elever med på Vaksalaskolan under våren.

Efter många år som VFU-handledare och mentor åt nyutexade frågar sig specialläraren Niclas Fohlin i krönika – hur kunde lärarutbildningen tappa så mycket, så snabbt?

I Stockholms skolor går ett stort antal elever som av olika anledningar är i behov av särskilt stöd för att klara undervisningen och trivas i skolan, det rör inte minst elever med NPF-diagnoser. Det rödgröna styret utökar därför i år budgeten för särskilda undervisningsgrupper med 72 miljoner så fler elever kan få särskilt stöd.

Det ska bli tydligare och mer enhetliga regler för tilläggsbeloppet som går till elever och förskolebarn i behov av omfattande stöd i skolan.

Systemet med tilläggsbelopp ska bli mer likvärdigt, rättvist och rättssäkert över hela landet, så att barn och elever kan få det stöd de behöver. Dagens regelverk är för otydligt och tillämpas på olika sätt.

Ett team av läkare, kurator, specialpedagog och psykolog kan gemensamt rekommendera anpassad grundskola, men om elevens föräldrar säger nej så blir det inget. Frågan är en avvägning som regeringen behöver sätta ner foten i och det vore bra om ett tilläggsdirektiv om detta lades till utredningen om förbättrad elevhälsa, skriver Linnea Lindquist.

Det ska bli tydligare och mer enhetliga regler för tilläggsbeloppet som går till elever och förskolebarn i behov av omfattande stöd i skolan. Det är ambitionen när regeringen har beslutat att förtydliga den förordning som styr vad kommuner ska utgå från när de beviljar ett tilläggsbelopp.

Högstadiet blev en plåga för Lo, 15, som skolkade och sjukskrev sig alltmer. Vändningen kom när Lo fick en plats i en särskild undervisningsgrupp med mer stöd och lärartid. Efter en politisk satsning skapas nu ytterligare 200 sådana platser i Stockholm.

Det talas alltmer om hur hjärnan fungerar, och hur ­undervisningen kan formas utifrån den vetskapen. Den här boken tar ett förskolegrepp på samma ämne.

De senaste åren har gymnasieskolan Knut Hahn storsatsat på Introduktionsprogrammen (IM). "Att jobba förebyggande är effektivare och billigare på individnivå och på gruppnivå än att jobba åtgärdande när saker börjar gå åt skogen", säger gymnasiechef Ronny Mattsson.

För Christian Gustafsson i Ronneby har dottern Tuvas skolgång inneburit både uppoffringar och mycket oro då hon i perioder inte alls gått i skolan. "Vardagen har varit upp och ner – har man ett barn med diagnoser kräver det mer jobb som förälder", säger han.

På gymnasieskolan Knut Hahn i Ronneby har personalen på IM jobbat mycket med att anpassa undervisningen efter elevernas förutsättningar, vilket kan skilja sig beroende på vilka som går där. "Vi har många elever som har stora behov och jobbar hela tiden med att möta de behov som finns, säger rektor Anna Isaksson.