Trots att inkludering gäller i de flesta av västvärldens skolsystem, och trots att undervisning alltid anpassas efter elevers stödbehov, har inkludering och anpassningar blivit hatobjekt i sociala medier – och specialpedagoger får klä skott. Men det kanske inte är riktigt på riktigt? skriver Kjell Häglund i en krönika.

På Helix i Karlstad, en särskild undervisningsgrupp för HVB-elever, har man speciella samtyckesavtal för att slippa brottas med tystnadsplikten.

Det är inte alltid lätt att förhålla sig till sekretessen i skolan när intressen drar åt olika håll. Men faktum är att rättigheter och skyldigheter är tydliga i regelverket.

I skolkorridoren och på arbetslagsmötet måste både lagstiftningen och den etiska kompassen sitta i ryggmärgen, säger rektorn Maria Trygger. Det är en utmaning.

Inkluderingstanken ett sänke för svensk skola. Extra anpassningar har blivit en björntjänst för eleverna. Och de som har verkliga behov lämnas efter, skriver Karin Pihl på ledarplats.  

Vi får inte svika våra elever och plocka bort delar av utbildningen genom anpassningar - vi får inte beröva dem rätten till att lära sig. Det skriver yrkeslärarens krönikör Malin Nyberg.

Anpassningarna i skolan har blivit för många – och lärarna kan inte längre hantera dem. Det är en liten del av den omfattande kritik riktat mot extra anpassningar i klassrummet.

Skolministerns idé att återinrätta särskilda undervisningsgrupper handlar mer om gruppering än om undervisning, skriver specialläraren och Specialpedagogiks krönikör Mikael Vestman.  

Ibland jobbar pedagoghunden Hasse på Rimforsa skola.Ture Merell som går i femman berättar att Hasse hjälper honom att fokusera. "Ibland behöver jag rörelsepauser och då går jag ut med Hasse".

Nest er skabt til at inkludere elever med autisme, men fremgangsmåden egner sig også til elever med ADHD. Det viser erfaringerne fra Beder Skole ved Aarhus. Nest kan dog ikke overføres direkte, for der er forskel på elevernes udfordringer alt efter diagnose.

Om det krävs en diagnos för att få särskilt stöd kommer fler att köa till bup i onödan, skriver Susanne Nyström på DN:s ledarsida.

Så mange børn mistrives, at det ikke nytter at hver eneste kommer til psykolog i PPR, mener Kommunernes Landsforening.