Tre specialpedagoger berättar om hur de håller sig ­uppdaterade om forskningsläget.

Elever i sproglige vanskeligheder får svært ved at følge med, når vand pludselig hedder H2O, og sproget bliver abstrakt og flertydigt. Logopæd Mette Nørgaard Fink viser udskolingslærere, hvordan eleverne med fordel kan bryde deres opgaver ned i mindre trin.

Den här rapporten är en sammanfattning och bearbetning av det europeiska projektet Teacher Professional Learning for Inclusion, TPL4I. Projektet visar framgångsfaktorer för lärares och pedagogers lärande inom inkluderande undervisning, utifrån internationell praktik och aktuell forskning. (pdf)

Den här rapporten är en bearbetning och översättning av det europeiska projektet Supporting Inclusive School Leadership, SISL. Projektet har tagit fram ett ramverk och ett verktyg utifrån internationella överenskommelser och aktuell forskning inom området skolledarskap för en likvärdig och inkluderande utbildning. (pdf)

Niclas Fohlin har jobbat som lärare, special­lärare, special­pedagog. I dag är han pedagogisk utvecklings­ledare och visar andra vägen till ett lärande där elever inte bara är åhörare utan även med­skapare i undervisningen.

 I tider med hög stress tenderar vi att falla tillbaka till stuprörsverksamhet och att plåstra om. Därför behövs böcker som denna där målet är att vara ett konkret stöd i att leda, utveckla och organisera ett elevhälsoarbete som en del av hela skolans uppdrag. Det skriver specialpedagogen Margot Zakariasson i en recension.

Allt fler skolor anställer beteendeanalytiker för att skapa trygghet ihop med specialpedagoger och lärare. På Rösjöskolan har detta gett många förändringar och skapat en bättre miljö för både elever och skolpersonal.

Extra anpassningar är inte en fråga om svart eller vitt – och ofta sätts de in utan ordentlig eftertanke. Det skriver specialläraren Per-Erik Karlsson.

Elever i behov av särskilt stöd får inte det. I stället tvingas lärare anpassa sin undervisning så mycket att själva lärandet uteblir. Det menar lärarna Hanna Garberg och Fredrik Sandström som redan nu ser konsekvenserna av alla nivåsänkande anpassningar.

Fyra elever med npf-problematik, en hemmasittare, två som inte pratar någon svenska alls, tre som ligger på gymnasienivå samt en som går anpassad grundskola. Plus cirka femton som behöver ”vanligt” stöd. Mitt i allt står högstadieläraren Anna Smit och undrar: ­”Var ska jag börja?”

Elevernas olika kunskapsnivåer och behov är ­närmast oändligt många. Dessutom är många klasser ­alldeles för ­stora. Tre av fyra lärare hinner inte anpassa sin ­undervisning så att den fungerar för alla elever, visar Ämnesläraren stora granskning.

Variationen är stor i de frågor om stöd som SPSM:s rådgivare tar emot. Vi kan besvara vissa frågor direkt, andra frågor leder till en dialog om hur stödet till barn och unga med funktionsnedsättning kan utvecklas.