Elever har laglig rätt att få särskilt stöd om det krävs för att klara skolan. Men andelen som får stöd varierar stort mellan kommunerna - från noll till 20 procent. Chansen ser alltså ut att öka om eleven bor på ”rätt” ort. "Det är ett lotteri ", säger skolexperten Per Kornhall.

Här ger vi en kort bakgrund till statistiken över särskilt stöd i grundskolan per den 15 oktober. Vi beskriver särskilt stöd, hur data som statistiken baseras på samlas in, populationen och hur statistiken går att använda vid jämförelser över tid. (pdf)

Fortfarande kommer särskilt stöd in alldeles för sent i grundskolan. Det menar Skolverket, som tagit fram nya siffror. "Problemet är inte lärarna", säger Johanna Jaara Åstrand, Lärarförbundet.

Elever som behöver specialpedagogisk hjälp får det alldeles för sent – oftast inte förrän i nionde klass. Samtidigt är bristen störst där behovet är som störst. Anledningen är brist på specialpedagogisk personal. Lärarnas Riksförbund har räknat ut att det saknas 5 000 tjänster i Sverige.

Andelen elever som får särskilt stöd är högst i årskurs nio, vilket innebär att stödet sätts in i slutet av grundskolan. Särskilt stöd är vanligare bland pojkar än bland flickor. Mönstret har sett likadant ut de senaste åren. Det visar ny statistik från Skolverket om särskilt stöd i grundskolan läsåret 2021/22.

I denna promemoria sammanfattar vi statistiken över särskilt stöd i grundskolan. (pdf)

Eleverna i störst behov av hjälp får inte alltid det stöd de har rätt till. Skälet är ofta bristande tillgång till rätt kompetens. Det framgår av denna rapport om en ohållbar orättvisa i den svenska skolan. (pdf)

De elever som behöver särskilt stöd i grundskolan får det inte förrän i årskurs 9, vilket är alldeles för sent. Brist råder på specialpedagogisk personal. Dessutom är underskottet störst i områden med sämre förutsättningar från början, visar den rapport vi nu lägger fram, skriver Åsa Fahlén, LR.

I Karleby har numera var femte elev särskilt eller intensifierat stöd. I Vasa har antalet elever som får stöd nästan fördubblats sedan 2016. Samtidigt finns troligen fler särbegåvade i klasserna än skolfolket känner till.

At «Sofie» ikke greide skolen var det bare familien som så. Stadig flere trenger hjelp i osloskolen. Om de får det, er tilfeldig, mener ekspert.

Luften har gått ur både oss och verksamheten. Det finns inga marginaler eller utrymme för annat än att överleva, skriver två specialpedagoger och en speciallärare i Sundsvalls kommun.

Här har pilotprojektet med resurshundar i gymnasieskolan blivit en räddning för hemmasittande elever. Sittandes i knät eller vid fötterna är hundarna dagligen med i klassrummet och bidrar med stöd och lugn.