Att misslyckas i skolan är en stor förlust för den enskilda individen. Men alltför ofta läggs hela ansvaret på eleven, på föräldrarna eller på skolans personal – när det egentligen är de strukturella villkoren som behöver förändras, menar forskaren Michael Lindblad.
Skolupproret har flera förslag till lösningar för att tillmötesgå bristen av speciallärare: Erbjud ett eget spår till speciallärare, slopa tre års yrkeserfarenhet från läraryrke och finansiera vidareutbildning ordentligt från statligt håll. Det skriver tre lärare som är aktiva i skolupproret.
Kerstin Göransson, professor i specialpedagogik, menar att rollen speciallärare i själva verket inte begränsas till just ämnesspecifika insatser, såsom matematik. I examensordningen står det nämligen formulerat att både speciallärare och specialpedagoger ska ”leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever”.
Vad är skillnaden mellan en speciallärare och en specialpedagog? Många inom skolan missförstår eller blandar ihop rollerna. Specialläraren Elin Örnebring och specialpedagogen Ann-Katrin Wijk redogör för de vanligaste missförstånden – och försöker reda ut vad som skiljer deras titlar åt.
Solna stads riktlinjer beskrivs som ”förändrade rutiner”. Men beslutet påverkar vardagen rejält för barn med autism eller adhd. Så här gick det till när kommunen slutade betala.
Elsa Durehed är sju år och har diagnosen språkstörning, men får inget logopedstöd varken av kommunen eller regionen. Hennes föräldrar har därför valt att betala hennes behandling ur egen ficka, trots att de egentligen tycker att det är fel.
Flera av Sveriges kommuner säger att de ser att elever med språkstörning inte når kunskapsmålen. De upplever dessutom att de inte har tillräcklig kunskap om hur de ska hjälpa de här barnen.