Allt fler studerande på de allmänna linjerna har svårigheter att klara sina studier. På Gotlands folkhögskola spelar sju socialpedagoger en viktig roll som kitt mellan deltagare och lärare och som ständigt närvarande stöd.
Barn med trotsproblematik är ofta lättstötta, ser omgivningen som fientlig och reagerar med häftiga raseriutbrott. Okunskap om diagnosen ODD gör att många barn går miste om rätt hjälp, menar psykologiprofessor Karin Brocki.
Bristen på utbildade lärare, speciallärare och -pedagoger försvårar lagförslag i ny utredning. "Det är huvudmännens ansvar", säger utbildningsminister Anna Ekström.
Kan du teckenspråk och vill bli lärare för de yngsta eleverna? Till hösten 2021 startar Stockholms universitet en ny profil inom grundlärarprogrammets inriktning mot förskoleklass och årskurs 1-3.
Tydligare uppdrag, eller lägsta bemanningsnivå. Så vill utredaren Tommy Lagergren stärka elevhälsan. Samtidigt föreslår han läsa-skriva-räkna-garanti i särskolan, som också kan byta namn till anpassad skola. Det är några av förslagen för att fler elever ska bli behöriga till gymnasiet.
För skolan är det ett misslyckande och för den enskilde eleven kan det vara en katastrof, när det specialpedagogiska stödet inte sätts in i tid, skriver Åsa Fahlén, Lärarnas Riksförbund.
Tanken om att inkludera elever med särskilda behov i den vanliga undervisningen leder i praktiken till exkludering, och drabbar alla elever. Extra lärarresurser behövs och måste få kosta pengar, skriver två lärare och en specialpedagog.
Det saknas flera tusen speciallärare runt om i Sverige. "Behovet, inte var eleven bor, ska avgöra om hen får stöd eller inte. Men det kräver att staten tar ansvar för finansieringen av skolan," säger LR:s ordförande Åsa Fahlén.
Två av tre lärare i grundskolan anser att elever som är i behov av stödinsatser får det i för liten utsträckning eller inte alls. Mer än hälften av lärarna anser att det bara i liten utsträckning eller inte alls går bra att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov.
Der er væsentlig forskel på, hvor mange elever kommunerne sender i specialundervisning, også når der tages højde for forskelle i elevgrundlaget. Det viser en ny analyse fra Social- og Indenrigsministeriets Benchmarkingenhed. Kommuner, hvor forvaltningen betaler for elever i specialundervisning, har alt andet lige en højere segregeringsprocent end kommuner, hvor den enkelte skole fuldt ud betaler.