Elever har rätt att få särskilt stöd i grundskolan om de riskerar att inte uppnå kunskapsmålen. Utvecklingen är samtidigt att andelen elever som får särskilt stöd minskar.
Det som kallas särskilt stöd i grundskolan fortsätter att minska kraftigt, visar siffror som Skolverket tagit fram till DN för det senaste läsåret. Stödet handlar till stor del om åtgärder för att underlätta skolgången för barn med särskilda behov.
Elever slår mig som lärare mindre med lågaffektivt bemötande. Bråkstakar kan bli snälla om de lär sig hur de kan agera annorlunda, skriver Kalle Tägt, lärare i en specialskola.
Mona Liljedahl är gymnasielärare och jobbar som specialpedagog. Hon har skrivit två böcker i ämnet särskild begåvning och är medförfattare till Skolverkets handledningsmaterial ”Särskilt begåvade elever” som gavs ut 2015.
Permanenta spetsutbildningar i grund- och gymnasieskolan och bättre möjligheter att läsa kurser på en högre nivå. I mars nästa år ska Skolverket presentera förslag till regeringen på hur skolorna ska arbeta med elever som lätt når kunskapskraven.
På fredagen hölls en demonstration utanför stadshuset i Kiruna mot den politiska kommunledningen som ska minska antalet elevassistenter i skolan från 78 till 28.
Det finns en stor grupp elever med språkstörning som idag hamnar mellan stolarna. De klarar sig inte med skolans stöd men har heller inte så stora problem att de erbjuds statlig språkskola. Här måste kommunerna kliva in och inrätta kommunala språkskolor, skriver Elin Edebo, Riksförbundet för döva, hörselskadade barn och barn med språkstörning.
Genom att arbeta strukturerat utifrån en gemensam grund, når man många elever och behovet av extra anpassningar minskar. Det menar specialpedagogen Diana Storvik.
Det ska sparas pengar och då spelar inte lagen någon roll. Jenny Remnert, mamma till en hemmasittande son med autismdiagnos, skriver om hur hans rättigheter inte tillgodoses.