På Kannebäcksskolan i Göteborg studerar sedan några år en elev med Spielmeyer-Vogts sjukdom. Diagnosen är ovanlig, årligen insjuknar 1–2 barn. Den ärftliga sjukdomen är progredierande – den blir värre och värre – och detta ställer stora krav på det pedagogiska upplägget. Första symtomet är vanligtvis synnedsättning strax före skolåldern.

Regeringen föreslår att examensordningen för lärare ska ändras så att studenternas kompetens i fråga om neuropsykiatriska svårigheter säkerställs. Det avslöjar ett synsätt som riskerar att särbehandla elever med NPF och cementera synen på eleven som problem och svårighet, skriver debattörerna Aggie Öhman och Helena Wallberg.

Svag begåvning har ingen guldkant, att så många som 14 procent har låg IQ är det stora bortglömda problemet i både skola och folkhälsoarbetet, slutreplikerar barnläkaren Mats Reimer.

Solna stad införde i höstas nya rutiner för ansökningar om tilläggsbelopp för elever med särskilt behov av stöd.

Alla elever förtjänar den bästa skolgång de kan få, oavsett begåvning och funktionsförmåga. Det finns därför inget utrymme för ”antingen eller” när vi pratar om barns rätt till utbildning, replikerar rådgivaren i specialpedagogiska frågor Pia Rehn Bergander till Mats Reimer.

Det är i regel inte särskilt synd om begåvade skolbarn. Nära 15 procent av befolkningen har en IQ mellan 70 och 85, vilket medför stor risk för ofullständig skolgång, arbetslöshet, psykiatrisk och kroppslig sjuklighet och förkortade liv, skriver Mats Reimer, krönikör och barnläkare.

Man ska inte glömma bort att prata om det som går bra för en elev som närmar sig avhopp. Allt handlar om att få elever att vilja vara i skolan, säger specialpedagogen Diana Storvik.

I motsats till Skolverket är Specialpedagogiska skolmyndigheten mycket positiv till utlokalisering av tjänster till Härnösand. Lokaler och stor kunskap om kommunikation på distans finns, är vad myndigheten trycker på i remissvaret till regeringen.

Hösten 2018 tillsatte regeringen en utredning med målet att skapa bättre styrkraft i funktionspolitiken. Betänkandet från utredaren har gått ut på remiss och Specialpedagogiska skolmyndigheten har gett en del kommentarer.

Specialpedagogiska skolmyndigheten startar 16 nya samverkanskontor under 2020. Kontoren innebär ett mer uppsökande arbetssätt än tidigare för att nå de skolor som mest behöver stöd.

Therese tragiska olycka förändrade mycket i hennes liv men drömmen om att ta studenten levde stark. Tack vare en mentor som lyssnade och såg till hennes behov blev drömmen verklighet.

Vissa generella material och åtgärder kan vara bra för elever som är under tillfällig stress eller som väntar på utredning, men kan inte ersätta kartläggning och utprovning av insatser av kunnig personal”, skriver Jiang Millington, Malin Holm och Annelie Karlsson, aktiva i föräldranätverket Barn i Behov.