Vet du vad tjänlig, varsko och pådrag betyder? En forskningsstudie från Lunds universitet och Uppsala universitet visar att den här typen av ord har blivit svårare att förstå för unga.
Allt fler unga får sämre resultat på ordförståelsedelen på högskoleprovet. "Eleverna behöver lära sig använda ordböcker eller ordboksappar, och kanske även träna på vissa svenska ord på samma sätt som de tränar sig på glosor på andra språk" säger den oroade docenten Anna W Gustafsson.
Tjänstemän vid Lunds barn- och skolförvaltning bryter mot lagen och mänskliga rättigheter för att spara pengar. Ett hundratal barn inom förskolan får inte träffa sina modersmålslärare när de återvänder till förskolan i höst. Det skriver tre representanter för Sverigefinska ungdomsförbundet och Sveriges finska lärarförbund.
Tidig språkexponering är avgörande för nyanlända barn – men för att lära sig ett andra eller tredje språk i skolan är en tidig start ineffektiv. Det menar Niclas Abrahamsson, professor i svenska som andraspråk vid Stockholms universitet.
Inom Umeå kommun har man beslutat sig för att utöka barn och ungdomars undervisning i minoritetsspråk. Tanken är att det ska ge barnen en större möjlighet att utveckla minoritetsspråk och kulturell identitet i förskolan och skolan.
Socialdemokraterna i Helsingborgs kommun vill att elever med utländsk bakgrund ska få läsa sitt hemspråk i ämnet moderna språk i grundskolan och gymnasiet. Förslaget hoppas de ska underlätta skolgången för de elever som idag måste läsa fyra språk för att få extra meritpoäng.
En klass i årskurs 4 på Gräshagsskolan har under den senaste veckan deltagit i ett nordiskt språkprojekt. Bland annat har de varje dag haft kontakt med en vänklass i Grönlands huvudstad Nuuk.
När nu Storbritannien vill lämna EU behöver Sverige lägga större fokus på den fransk-tyska axeln i Europa. Därför blir det allt viktigare för svenskar att tala såväl franska som tyska, skriver två debattörer med erfarenhet av franska och tyska universitet.
Skolan ska inte tvinga barn att tala rikssvenska. Men den bör medvetandegöra det uppväxande släktet om att vi i livet ofta bedöms efter hur vi låter när vi pratar. Det skriver Mathias Bred i en ledare.