Engelska lyfts ofta fram som ett ljus i det svenska resultatmörkret. Men vi kan inte luta oss tillbaka. För att inte bli omsprungna av andra länder krävs en vidareutveckling av engelskan i skolan.

Kinesiskan är på frammarsch i Sverige. Antalet elever som läser språket har mer än fördubblats på några år. Men lärarbristen är ett problem.

En av fyra skolor får underkänt när det kommer till deras modersmålsundervisning. Det visar Skolinspektionens senaste granskning av drygt 850 grundskolor som genomfördes förra året.

Det är förvånande att Läslyftet inte vänder sig till fler lärarkategorier. Att låta svensklärare ta del av Läslyftet är en mycket bra start, men låt oss hoppas att satsningen inte stannar där, skriver Anna Kaya, Josefin Nilsson och Hanna Stenhagen, lärare i svenska som andraspråk.

Trots det stora språkintresset är det färre som studerar språk, i skolorna och på universiteten. I ett samhälle där språk blir allt viktigare är det förstås galet, skriver Anna-Malin Karlsson i en krönika.

Ibrahim Baylan (S), har rätt i att vi behöver flera språk för att vara konkurrenskraftiga. Vi uppnår konkurrenskraft genom att fylla klasserna med elever som frivilligt valt att lära sig de språk de studerar, skriver Örjan Hansson, läromedelsförfattare och lärare, i en replik.

Språklärarnas riksförbunds ordförande, Helena von Schantz, välkomnar Socialdemokraternas förslag om obligatoriska språkstudier. Gör man språk obligatoriskt blir det mer attraktivt att bli språklärare, menar hon.

De moderna språken har behandlats styvmoderligt under lång tid – av politiker och skolledningar, och för den delen även av föräldrar. Uppenbarligen har man inte sett någon av de många poängerna med tyska, franska och spanska. Framstår dessa poänger klarare om ämnet blir obligatoriskt? Det är högst tveksamt, skriver Daniel Braw.

Frivillig undervisning i tyska, franska och spanska för nioåringar. Det är något som Ringsbergsskolan i Växjö erbjuder sina elever.

Socialdemokraternas Ibrahim Baylan vill att det ska bli obligatoriskt för skolbarn att läsa ett tredje språk. Och visst kan man förstå att politikerna vill göra något. Moderna språk har förlorat i ställning åtminstone sedan 1980-talet, skriver Mathias Bred på ledarplats.

Det här är ett väldigt lovvärt initiativ eftersom moderna språk tidigare har varit både eftersatt, men även ett problematiskt begrepp. Vilka språk som studeras i skolan är så klart en politisk handling. Även Baylan har tydliga motiv med förslaget, skriver Maja Nordström på ledarplats.

Socialdemokraterna vill göra moderna språk till ett obligatoriskt ämne i grundskolan. ​– Vi ser att frivilliga språkstudier ökar ojämlikheterna i skolan. Nu sätter vi ner foten och markerar att moderna språk är viktigt, säger Ibrahim Baylan (S).