Språk är vårt främsta tankeverktyg, och för att kunna nå skolframgång måste man dels ha ett språk att tänka på, dels ett språk att lära nytt på. Det skriver Anna Kaya, lärare och vinnare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2012.

Forskningsrapporter visar en nedåtgående trend i svenska elevers läsförmåga samtidigt som statsbidraget "läsa-skriva-räkna" dras in i år, skriver åtta regionala samordnare och kräver ett språklyft.

Regeringen tycker att fler elever bör läsa kinesiska och Sydskånska gymnasiet har antagit utmaningen. Kinesiska är redan nu sökbart till höstterminen i Ystad.

Dagens studenter är för dåliga på svenska och har svårt att skriva en kort text. Oroade lärare vid Linköpings och Uppsala universitet får nu medhåll av språkforskare om att bristerna hos studenterna blivit ett allt större problem.

Matematiklyftet riskerar att tränga undan kommunernas utvecklingsarbete i språk-, läs- och skrivundervisningen, skriver bland andra språkutvecklare Lisa Adamsson och Maud Nilzén.

Läraren Wu Manling från staden Cheng Du i Kina har kommit till Lundsbergs skola i Storfors. Hennes uppgift blir att undervisa elever i mandarin, ett av de största språken i världen.

Intresset för studier i kinesiska språket ökar i Sverige. Antalet gymnasieelever som fått slutbetyg i kinesiska har mer än fördubblats under de senaste fyra åren, till drygt 900 elever. Nu växer också allt fler förskolor med kinesisk inriktning fram.

Skolverket ska utarbeta ett förslag till sju steg i kinesiska inom ramen för kurs- och ämnesplanen för moderna språk.

Att Sverige nu inför kinesiska som ett språkval i grundskolan är vällovligt, men otillräckligt. Sverige behöver omgående formulera en övergripande Kinastrategi, skriver 18 undertecknare från akademi och näringsliv.

Elever med annan språkbakgrund än svenska får inte den studiehandledning på modersmålet som de behöver för att hänga med i undervisningen.

Av hundra nyanlända var det tre fler än tidigare som klarade Sfi-kursen i tid tack vare bonusen. Men det gällde bara för Stockholm, inte i andra mindre kommuner som deltog i studien. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

Våren 2012 skrev elever i årskurs 6 nationella prov för första gången. Pojkarna nådde kravnivån i lägre utsträckning än flickorna. Svenska var också det ämnesprov som det var störst skillnad mellan pojkars och flickors resultat.