Vi behöver akademisk kompetens i fler språk än engelska, spanska och japanska om vi vill att Sverige ska finnas med på den globala marknaden. Det skriver Gunhild Vidén, professor i latin.

Martin Ek, niondeklassare på BMSL flerspråkiga Montessoriskola i Lund, vann första pris i Sverige i den stora europeiska språktävlingen ”The Big Challenge”.

Sedan i höstas läser ett tjugotal elever i Karlstad mandarin, delvis på distans. Ett försök som nu permanentas. Alla blivande åttor i Karlstad erbjuds att läsa världens största språk.

Valet av främmande språk i skolan beror i hög grad på språkets och landets image. Spanskan är "cool", tyskan är det inte. Fortfarande är det kriget och nazismen som präglar mångas bild av Tyskland, skriver tre språklärare.

Föreningen ”Lärarna i Moderna Språk” gav sig ut på båtkryssning och kom tillbaka som ”Språklärarnas riksförbund”.

Nu är det slut för eleverna i Sjöbo att läsa franska på hemmaplan. Från och med i höst erbjuds de elever som börjar högstadiet bara spanska och tyska. Politikerna säger att ingen vill läsa franska, men ändå har det blivit en grupp varje år.

Vi möter författaren Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen. Hon var först i Sverige med att undervisa i gymnasiekinesiska, det var 1971. Vi möter också Linnea Niklasson som läser sin andra termin kinesiska på det prestigefulla Singkwa-universitetet i Peking.

Snart ska alla kunna läsa kinesiska i grundskolan och gymnasiet. Men kinesiska är svårt. Så svårt att kraven blir väsentligt lägre än för andra språk. Dessutom saknas lärare.

Kinesiska har blivit en succé på Sveaskolan i Malmö. Fler än hälften av sexorna ville läsa kinesiska i stället för andra språk i år. –Det är ju ett språk för framtiden, säger sjundeklassaren Victor Feilberg.

Det ska bli fler lektioner i svenska i skolan för elever som kommer till Sverige från andra länder och har fyllt 12 år. Det föreslår regeringen.

Avgörande för skolans framgång är som alltid lärarnas yrkesskicklighet. De måste få tid och resurser att verkligen undervisa. Skolans uppdrag måste vara att kompensera för skillnader i elevernas bakgrundsförutsättningar, inte att förstärka dem. Det är ett uppdrag av nationell betydelse och måste behandlas därefter, skriver Håkan Holmberg på ledarplats.

Låt oss lärare slippa höra begreppet ”flumskola”! Skolan är ingen isolerad företeelse i samhället, utan den speglar den ständiga utveckling och förändring som vi aldrig kan bortse ifrån, var vi än befinner oss i utbildningshierarkin! Det skriver Viola Larsson.