Nu är det slut för eleverna i Sjöbo att läsa franska på hemmaplan. Från och med i höst erbjuds de elever som börjar högstadiet bara spanska och tyska. Politikerna säger att ingen vill läsa franska, men ändå har det blivit en grupp varje år.

Vi möter författaren Cecilia Lindqvist, en svensk auktoritet i Kina som revolutionerat synen på de kinesiska tecknen. Hon var först i Sverige med att undervisa i gymnasiekinesiska, det var 1971. Vi möter också Linnea Niklasson som läser sin andra termin kinesiska på det prestigefulla Singkwa-universitetet i Peking.

Snart ska alla kunna läsa kinesiska i grundskolan och gymnasiet. Men kinesiska är svårt. Så svårt att kraven blir väsentligt lägre än för andra språk. Dessutom saknas lärare.

Kinesiska har blivit en succé på Sveaskolan i Malmö. Fler än hälften av sexorna ville läsa kinesiska i stället för andra språk i år. –Det är ju ett språk för framtiden, säger sjundeklassaren Victor Feilberg.

Det ska bli fler lektioner i svenska i skolan för elever som kommer till Sverige från andra länder och har fyllt 12 år. Det föreslår regeringen.

Avgörande för skolans framgång är som alltid lärarnas yrkesskicklighet. De måste få tid och resurser att verkligen undervisa. Skolans uppdrag måste vara att kompensera för skillnader i elevernas bakgrundsförutsättningar, inte att förstärka dem. Det är ett uppdrag av nationell betydelse och måste behandlas därefter, skriver Håkan Holmberg på ledarplats.

Låt oss lärare slippa höra begreppet ”flumskola”! Skolan är ingen isolerad företeelse i samhället, utan den speglar den ständiga utveckling och förändring som vi aldrig kan bortse ifrån, var vi än befinner oss i utbildningshierarkin! Det skriver Viola Larsson.

Sexorna på Veingeskolan i Laholm har haft klart svårast i kommunen att nå upp till målen i engelska. Hela 35,9 procent är underkända.

Många lärare och experter har krävt ett språklyft i skolan i en rad debattartiklar på Skolvärlden.se. Lärarnas Riksförbunds vice ordförande Bo Jansson ger sig nu in i diskussionen.

Strukturen och inriktningen har under lång tid varit fel i skolan. Läraren ska inte vara ”handledare” åt elever som söker kunskap på egenhand. Läraren ska vara behörig, undervisa och leda rätt. Det skriver Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund.

Det är inte resurserna som saknas, utan metodiken som är fel. Så kommenterar utbildningsminister Jan Björklund (FP) den negativa trenden för elevernas kunskaper i svenska.

Språk är vårt främsta tankeverktyg, och för att kunna nå skolframgång måste man dels ha ett språk att tänka på, dels ett språk att lära nytt på. Det skriver Anna Kaya, lärare och vinnare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2012.