Det smattras, kokas och vickas på höfterna i olika hörn av Guldhedsskolan. Genom det främmande språket, rytmerna, kryddorna och färgerna når elever och lärare bortom läroböckerna.
Även om inget annat främmande språk är lika användbart som engelskan är det en förlust för Sverige att kunskaperna i andra främmande språk är på nedgång, skriver Johannes Åman i en ledare.
Svenska niondeklassare är duktiga på engelska, men rätt skrala på spanska. Kanske är det dags att börja med spanskan, tyskan och franskan tidigare i skolan, menar Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.
Svenska niondeklassare har mycket goda kunskaper i engelska men betydligt sämre kunskaper när det gäller spanska. Det visar en undersökning som jämför elevernas språkkunskaper i 14 europeiska länder.
I dag får vi veta hur bra svenska niondeklassare är på engelska och spanska, när Skolverket presenterar resultaten i den hittills största internationella språkstudien. Totalt 14 europeiska länder har deltagit i studien.
Ämnesläraren har ett stort ansvar för att utveckla ämnesspråket för alla elever, anser Maaike Hajer, professor i Utrecht och Malmö. – Hur ska man annars kunna förklara för eleverna vart de är på väg?
Knutbyskolan i västra Stockholm har arbetat med genrepedagogik sedan 2005. – Modellen ger ett bättre utgångsläge för att hänga med i undervisningen, anser Eija Kuyumcu som har utvärderat projektet.
Östra skolan i Malmö har övergett svenskläromedlen. I stället baserar lärarna sin undervisning på autentiska texter och de böcker eleverna arbetar med i NO och SO.
På Bagarmossens skola skriver åttorna uppsats på historielektionen. – När vi jobbar med ämnesspråket höjer eleverna betygen. Det gäller både de svagaste och de duktigaste, säger SO-läraren Annelie Syrén.
Lärare som har hand om den första läs- och skrivundervisningen saknar många gånger grundläggande kunskaper. En lösning är att be erfarna kollegor om råd.