Språk och kommunikation är avgörande. Det handlar inte bara om elevers lärande, utan också om deras delaktighet och trygghet. På Fornbackaskolan blev det en naturlig ingång till ett utvecklingsarbete. Först handlade det om språkstörning, men snart omfattade det mer än de väntat sig.

Hvad er DLD-venlig undervisning? Hvem skal samarbejde? Hvordan gør man helt konkret? Hvilke værktøjer kan anvendes? Dette besvares i en grundig praksisbog, hvor anmelderen også fik svar på et tilbagevendende spørgsmål.

Dyskalkuli, matematikangst, DLD og ordblindhed. Når en elev bøvler med matematikken, kan det også skyldes læsefaktorer. Den nød knækker Pilegårdsskolen med tættere vejledersamarbejde.

Ganske vist har sprogforstyrrelsen DLD fået opmærksomhed de senere år, men det rækker ikke, mener Audiologopædisk Forening. Med en DLD-erklæring pointerer foreningen, at de syv procent af befolkningen med udviklingsforstyrrelsen har brug for en styrket indsats.

Den 17 oktober uppmärksammas DLD-dagen internationellt. ”DLD/språkstörning är en osynlig funktionsnedsättning som ofta ger betydande svårigheter att hänga med i skolans alla ämnen”, skriver ordförandena för Afasiförbundet och Logopedförbundet.

Hur skapar man en skola där alla elever – oavsett språkliga förutsättningar – får samma möjlighet att ta till sig undervisningen? På Odenskolan har svaret blivit ett nytt projekt: "Språket i fokus". Tillsammans med Utvecklingsenheten vill skolan öka kunskapen om språkliga sårbarheter och utmaningar samt om DLD/språkstörning – och bygga en tillgänglig lärmiljö som omfattar…

Barn- och utbildningsförvaltningen i Västerås har genomfört en enkät för att samla in information om hur förskolor, grundskolor och gymnasieskolor arbetar med stöd till elever med språkstörning. Syftet har även varit att få en bättre bild av omfattningen på behoven och verksamheternas förutsättningar att tillmötesgå behoven. (pdf)

Stödet till barn med spåkstörning som går på Västerås stads förskolor och skolor är inte likvärdig, visar en utredning som gjorts av kommunen.

När fler elever med språkstörning och dyspraxi började på Ormkärrskolan i Västerås var personalens kompetens inte tillräcklig. Att anställa en egen logoped – som kunde delas med två andra skolor – blev lösningen. "Nu når eleverna målen", säger rektor Malin Larsson.

De kommuner som lägger ned språkförskolor kommer på sikt att behöva sätta in fler resurser för att eleverna ska klara målen i grundskolan, skriver debattörer från flera organisationer.