På Ekhagsskolan har språkutveckling blivit en naturlig och självklar del av skolans vardag. Under de senaste åren har ett målmedvetet förbättringsarbete pågått, med fokus på att stärka elevernas språk och skapa en undervisning där alla får möjlighet att utvecklas.

Att elever kan läsa och förstå vad de läser är grunden för deras lärande i alla skolämnen. Därför ger regeringen nu Skolverket och Skolinspektionen flera uppdrag som ska stärka barns och elevers språkutveckling och tillgång till böcker. 

Det var tänkt som ett försök att utveckla de yngstas språk. Resultatet blev så mycket mer. "Barnen bubblar av prat, konflikterna har blivit färre och personalen har fått ny kraft", säger läraren Carita Söderberg på förskolan Fröhuset.

Om vi menar allvar med tidiga språkinsatser måste vi samverka inom hela skolans skikt och miljöer. Fritidshemmet ska ha en självklar plats i det språkfrämjande arbetet med sin unika fritidspedagogiska spetskompetens, skriver Magdalena Bull, chef för lågstadiet och fritidshem på Engelska skolan, IES.

Några frågor till Jens Ideland och Camilla Jonasson, vetenskapliga utvecklingsledare på Pedagog Inspiration, som skrivit rapporten "Musikens roll i Malmö stads förskolor".

På Sveahälls förskola har måltidssituationen utvecklats till att bli en viktig del av undervisningen. Denna vardagsrutin har, sedan utvecklingsarbetet påbörjades, blivit en arena för språk, självständighet och gemenskap. Sedan våren 2023 har arbetet gett tydliga resultat – barnen hjälper varandra, återberättar och sätter ord på sina erfarenheter.

Enbart språkundervisning räcker inte för att barn med utländsk bakgrund ska få en bra grund i förskolan, den behöver också kombineras med kulturförståelse. Det är forskaren och förskolläraren Mirella Forsberg Ahlcrona övertygad om. Två förskolor i Bergsjön jobbar extra mycket med svenska traditioner, sagor, ramsor och sociala koder.

En undersökning från Tyskland visar att andelen ungdomar med språkproblem har ökat från 4,8 procent till 8,6 procent på 15 år. Även i Sverige märks en sjunkande trend i antalet skolelever i årskurs 6 som får godkänt betyg i svenska, enligt statistik från Skolverket.

Under juni månad genomfördes kvalitetsdialoger med samtliga förskoleområden i Jönköpings kommun. Syftet var att komplettera det traditionella rapportskrivandet med samtal för en mer nyanserad bild av vardagen i förskolan.

På Lustigkullens förskoleområde i Jönköping har ett strukturerat arbete med Före Bornholmsmodellen lett till ökad språklig medvetenhet och lärglädje bland både barn och pedagoger. Genom kollegialt lärande och anpassning av materialet har förskolan skapat förutsättningar för barnen att utveckla sitt språk och stärka sin identitet.

För att förebygga “lästappet” som kan uppstå under sommaren satsar Värner Rydénskolan på språkstärkande insatser under skollovet. Trots att deltagande i sommarlovsläsningen har varit frivilligt fylldes platserna snabbt.