Skolverket ska föreslå hur kanonen kan införas i relevanta delar av styrdokumenten, samt ta fram ett stöd för hur kulturkanon kan användas i utbildningen.

Sveriges kulturkanon ska vara ett användbart verktyg för gemenskap, bildning och inkludering som gör svensk kultur tillgänglig för fler människor. Nu får Skolverket i uppdrag att föreslå hur kulturkanon kan införas i relevanta delar i styrdokumenten, och ta fram ett stöd för hur kulturkanon kan användas i utbildningen.

För mig är det ofattbart att det här inte är prio ett när nya styrdokument ska utformas. Är det bara jag som är orolig för vad som händer när människor inte längre kan läsa och skriva ordentligt? undrar svenskläraren Karin Herlitz i en krönika.

Mellan- och högstadieelever har laglig rätt till två timmars extra undervisning per vecka, för att få läxhjälp, ta igen en missad lektion eller fördjupa sig. Men skolorna är dåliga på att ge alla elever den tiden, visar Skolinspektionens granskning.

Skolinspektionen har granskat kvaliteten i arbetet med den extra studietiden, med särskilt fokus på rektors och lärares ansträngningar för att utforma och genomföra en undervisning som motiverar elever till att ta del av den extra studietiden och kompenserar för elevers olika förutsättningar. (pdf)

Det är centralt för en positiv samhällsutveckling att fler elever lyckas i skolan. Stöd och stimulans inom timplanen är centralt. Utöver detta ska skolor sedan juli 2022 erbjuda elever från åk 4, att frivilligt delta i undervisning i form av extra studietid. Skolinspektionens granskning visar dock att skolor brister i detta.

Längre arbetstid, större elevgrupper. När den nya timplanen nu trätt i kraft i grundskolan sker det med många oönskade effekter för lärarna. – Att vi får betala reformen genom merarbete är häpnadsväckande, säger Hans Olofsson, ordförande i Historielärarnas förening.

Vår nya rapport visar att elevernas behov är lågt prioriterade när undervisningstiden fördelas mellan olika kurser, skriver Åsa Fahlén och Johanna Jaara Åstrand från Sveriges Lärare.

När timplanerna avskaffades på gymnasiet var ett av argumenten att garanterad undervisningstid skulle vara flexibelt och utgå från elevernas behov. Så blev det inte. "Hanteringen av undervisningstid sker schablonmässigt utan hänsyn till eleverna", säger Anne Pihlo, Sveriges Lärares nationella skolformsförening för gymnasiet.

Vill man minska på lärares och skolledares dokumentations­börda bör man rensa i styrdokumenten, inte utreda vilka andra yrkes­grupper som ska ha uppgifterna i stället för lärarna, skriver Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Sveriges Skolledare.

Behovet av kulturell verksamhet bör bekräftas, inte kväsas, i en uppdaterad skola, skriver Bildlärarnas riksförening om förslaget för en ny timplan.

Det finns goda argument för att stryka elevens val från grundskolans timplan men det är orimligt om det skall leda till att musikklasser inte längre kan finnas kvar. Promemorian om bättre anpassad undervisningstid i grundskolan bör därför återremitteras till Skolverket för ytterligare utredning, skriver Nwt.se på ledarplats.