I veckan genomfördes de nationella proven i svenska. Vi bad Ämneslärarens krönikör Fredrik Sandström, svensklärare på högstadiet, dela med sig av sina tankar om vad proven egentligen säger om elevernas kunskaper i ämnet.

Barn börjar grundskolan utan att kunna svenska – trots flera år i förskolan. Nu vill regeringen införa obligatorisk språkscreening av de yngsta.

Handskriven diktamen tränar finmotorik, skrivflyt och koncentration, och forskning visar att handskrivning kan stärka både minne och språklig bearbetning, skriver debattörerna.

Kan dina elever skilja på ”de” och ”dem”? Skriver de ”sej” istället för ”sig”? Eller ”vart” istället för ”var”? Språkrådet undersöker nu förändringarna över tid. – Det blir ett intressant tidsdokument, säger Lena Lind Palicki, avdelningschef på Språkrådet.

Nästan var tredje slutbetyg i svenska var i våras högre än betygen eleverna fått på nationella provet, visar ny statistik från Skolverket.

Betygen fortsätter att försämras i svenska. Över tid är det flickorna som har tappat mest i ämnet. "Det mest uppenbara är att eleverna måste läsa mycket mer i skolan", säger svenskläraren Fredrik Sandström.

Låta alla elever läsa samma bok i en kvart. Under varje lektion. I två veckor. Malmö Idrottsgymnasium (MIG) har haft modellen i tio år nu. "Visst kan det vara tungt för en del, men många uppskattar det lugn som lässtunderna ger", säger svenskläraren Kajsa Månsson.

När svenska och svenska som andraspråk (SVA) undervisas i samma grupp drabbas både elever och lärare. Det är dags att sätta stopp för en ojämlik praktik som skadar språkutvecklingen och försvårar integrationen, skriver Camilla Nyblad, svensk-och svalärare.

En värdig diskussion om skolan måste låta sig informeras av forskningens bredd, inte reduceras till metodstrider eller retoriska förenklingar, skriver Oscar Björk, forskare i svenska i en replik.