En av fyra svenska 15-åringar kan inte läsa ordentligt. Många av dem lär dock få godkänt betyg i svenska oavsett. Det skriver Nya Kristinehamns-Posten på ledarplats.

På svenskläraren Andreas Carlssons lektioner skapar högstadieeleverna poddar. Arbetssättet vässar elevernas förmåga att formulera sig, samtidigt som självförtroendet växer.

Släpp fokus på skönlitteratur, skriver svenskläraren Hanna Engström i en debattartikel.

Sex av tio anser att det är lätt att göra rätt på de och dem. Men ställda inför en lite svårare mening är det en majoritet som svarar fel. Det visar en undersökning utförd av Novus på uppdrag av Språktidningen.

Det är oförskämt att antyda att Sveriges lärarkår inte lär barn alfabetet eller hur det går till att ljuda ut ord, skriver Eva Wennås Brante, företrädare för svenskämnet i grundlärarutbildningen vid Malmö universitet, docent i pedagogik och före detta lågstadielärare.

Svenska elever måste läsa mer än bara ”Snabba cash” och ”Dagbok för alla mina fans”, skriver Kajsa Ekis Ekman på Aftonbladet Kultur.

Förskolepersonalens kunskaper i svenska brister på många håll där de behövs som mest, visar Skolinspektionens nya rapport. 17 av 30 granskade förskolor i socioekonomiskt svaga områden har kvalitetsbrister, konstaterar myndigheten.

Alltför många elever i Sverige saknar de grundläggande färdigheterna att läsa, skriva och räkna ordentligt. Som en av flera satsningar får Skolverket därför i uppdrag att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Skolverket ska tillsammans med Kulturrådet också ta fram läslistor med olika typer av litteratur.

Det är viktigt att nyanlända elever snabbt lär sig svenska och att undervisningen sker utifrån en kursplan som är anpassad efter deras förutsättningar. Regeringen ger därför en särskild utredare i uppdrag att föreslå hur en ny kursplan i grundläggande svenska ska införas samt att göra en översyn av modersmålsundervisningen. Till utredare utses Marie-Hélène Arnborg. 

Staten måste peka med hela handen och se till att det finns klassuppsättningar med skönlitteratur i varje skola, manar Nils Larsson, ordförande i Svensklärarföreningen. "Jag har inget emot ”Möss och människor”, men det har ju kommit böcker även efter det", säger han.

Målet är att få eleverna att identifiera sig som läsare, längta till nästa tillfälle att få borra ned sig i en bok och lämna vardagen för en stund. Och för att växa som människa. Här berättar svenskläraren Fredrik Sandström om hur han gör för att nå det målet.