Ge skönlitteraturen en renässans i grundskolan! I sin nya lärobok listar svenskläraren och krönikören Fredrik Sandström 99 tips för att väcka elevernas intresse. "Skönlitterära böcker har förpassats till ett undanskymt hörn i skolan. Så kan vi inte ha det!"

De hyllar småskaligheten och den familjära stämningen, men i efterhand saknar de kompisar att prata svenska med. SVT har träffat fyra elever som har gått på friskolan Manar Al-Houda i Uppsala, en skola som kritiserats för att inte lära eleverna tillräckligt bra svenska.

Valsätraskolan i Uppsala tar varje år emot elever från friskolan Manar Al-Houda när de börjar årskurs 7. Enligt Valsätraskolans rektor Thomas Rylander är svenskkunskaperna hos många av eleverna från Manar Al-Houda dåliga.

Du ligger på din dödsbädd med ett allvarligt brott i bagaget. Nu vill du berätta om illdådet för att lätta ditt hjärta. Det är utgångspunkten i Ellen Malcolms arbetsuppgift ”Bekännelsebrev”, som brukar resultera i väldigt kreativa texter.

”Eleverna har ingen känsla för vad som är rätt och fel utan förlitar sig på att deras skrivprogram rättar texten åt dem, men skolan är ett handarbete”, menar Specialpedagogiks krönikör.

Björn Kohlström tyckte om engelska och svenska när han gick i skolan. Men annars trivdes han inte alls. Nu har han varit lärare i 25 år. Samtidigt är han en hyllad och mycket flitig litteraturkritiker som blir uttråkad av att vara ledig.

Att lärarna är legitimerade spelar större roll för elevernas betyg i matematik än i svenska. Det visar en gigantisk undersökning genomförd av tre pedagogikforskare.

En huvudlös digitaliseringsstrategi och otaliga ”anpassningar” har gjort att alltför många svenska elever inte lär sig skriva, skriver SvD på ledarplats.

Jag tror att elevernas förmåga att både förstå text och uttrycka sig i skrift skulle förbättras avsevärt om vi inte ägnade så förtvivlat mycket tid åt att låta dem öva på gamla prov utan istället läste intressanta och viktiga texter på riktigt, skriver svenskläraren Karin Herlitz.

Det är nog få lärare som anser att en elev som inte kan en grammatisk regel, och som vägrar att lära sig den, undergår en positiv språklig utveckling, skriver Alex Vårstrand på ledarplats.

En språkreform lyfts fram som klasspolitik för arbetarungarna, Arbetets tf politiska redaktör tvivlar å det starkaste.