De må vara små, men de är fortfarande betydelsebärande i språket, skriver två svensklärare.

Hemma pratar de turkiska, men på förskolan pratar fyraåriga Nudem bara svenska med kompisarna. "Det var självklart att hon skulle gå på förskola. Det är bra för språket och den kreativa utvecklingen", säger mamma Sozan Kılıç.

Genom bland annat uppsökande verksamhet vill regeringen att fler barn mellan tre och fem år ska börja förskolan. Syftet är att fler barn ska få chansen att lära sig svenska innan de börjar skolan.

Det kritiserade förslaget om att slå ihop svenska och svenska som andraspråk dras tillbaka. Skolverket föreslår i stället att SVA kompletteras med en ny grundläggande del för nybörjare.

Svenskläraren Charlotta Hemlin, språkvetaren Lena Lind Palicki och programledaren Emma Olsson pratar om varför språkförändringar provocerar så.

Provkonstruktörerna röjer den syn de har på de verksamma svensklärarna – att de ska låta sig förföras av en god språkbehandling. Men vi är inte så lätta att få omkull, skriver läraren Karin Herlitz i en slutreplik.

Svenska Akademien har till mottagare av Svenska Akademiens svensklärarpris 2022 utsett Anna Brännström och Gunilla Lundström (delat pris), vid skolorna i Svensbyn och Böle i Piteå, Anne-Maj Böös, Pilängskolan i Landskrona, Lillemor Karlsson, Martin Koch-gymnasiet i Hedemora och Veronica Lundin Sköldqvist, Vallaskolan i Östersund.

Massflyktsdirektivet ger ukrainska flyktingar rätt till skydd i valfritt EU-land. Väl i Sverige får de tillfälligt uppehållstillstånd och rätt att arbeta, men inte rätt till svenskundervisning.

Simrishamns kommun gör en satsning på att kompetensutveckla personal inom skola och förskola under hösten. 30 lågstadielärare och 30 förskollärare ska bli ännu bättre på att lära ut svenska. Utbildningarna är ett led i den språksatsning som kommunen gör.

”Är det så svårt att skilja på de eller dem – eller dom?” undrar svensklärarna Linda Ekström Lind och Susanna Kellgren Lundberg.

Vi måste ha klart för oss vad vi talar om. Det är nämligen så mycket mer komplext rent språkligt än enbart en stavningsreform, skriver Henrik Birkebo, gymnasielärare i svenska.

Att ersätta ”de” och ”dem” med ”dom” vore att utesluta människor ur gemenskapen, inte att inkludera dem, skriver Paula Neuding på ledarplats.