Två skolor av tre behöver utveckla sin undervisning i moderna språk, enligt Skolinspektionens granskning. En anledning till det dåliga resultatet är att lärarna sällan får bra förutsättningar.

Här kan du ta del av programpunkterna som presenterades vid seminariet den 1 december 2022: Hur pratar vi om svåra frågor i skolan? (webb-tv)

Tystnads-och kränkthetskulturen är en folksjuka. Om inte eleverna tränas i andra perspektiv i skolan, vad är det för intoleranta människor som släpps ut i samhället? skriver Emma Jaenson på ledarplats.

Johanna Fogelberg och Sven Stedt arbetar på Kristallens förskola, i en 5-årsgrupp med 21 barn. Här berättar de varför de tycker projekterande arbetssätt är en så bra metod i förskolan. Om fördelarna med att använda lusten som drivkraft och om hur de involverar vårdnadshavare i arbetet.

Både Sverige och Karlstad skulle tjäna på att en oberoende kommission utvärderade universitetsstatusen, skriver debattörerna Kajsa Dovstad och Nora Karlsson i en slutreplik.

Martin Persson skrev i Skolledaren nr 4 att Skolverket i sin nya satsning på kvalitetsdialoger missade det viktigaste, undervisningen. Här svarar Skolverket på kritiken.

En skola, två språk. I klassrummen på Kristinaskolan i Härnösand är orden både talade och tecknade.

Skolinspektionens granskningar sågas av lärarkåren för att inte ta hänsyn till lärares förutsättningar, men myndighetens gd Helen Ängmo slår ifrån sig kritiken. ”Vi har inte mandat i lagen”, säger hon.

Ja, du läste rätt. In med fler svårigheter i skolan. Anställ fler pedagoger med svårigheter, skriver F–3-läraren Elin Bengtsson.

Lärare drar sig för att undervisa om bland annat politiska ideologier, reproduktion och mänskliga rättigheter, visar en ny rapport från Skolinspektionen. Det är oroväckande på så många sätt, skriver DN:s Vesna Prekopic.