Skolinspektionen har genomfört en kvalitetsgranskning av hur skolor arbetar för att elever i årskurs 4 som ligger långt fram i sin kunskapsutveckling ska behålla sitt intresse för skolarbetet och ges möjlighet att nå längre. (pdf)

Politikerna bör ta del av de goda exemplen där skolor har låtit två behöriga och likvärdiga lärare arbeta tillsammans i klassrummet. Denna lösning har flera avgörande fördelar, skriver Anders Tidström, lärare och skoldebattör.

Under 46 år har läraren Anneli Glamsare brunnit för att lära skolbarn att läsa och hon har inga planer på att sluta. Hon växlar i stället upp för att sprida läsprojektet ”Läsa äger” till flera kommuner runt om i Sverige.

Hur kan vi skapa undervisning som inkluderar våra nyanlända elever? Hur kan vi skapa stark klassgemenskap utan det svenska språket? Här kommer några tankar och tips som har funkat för mig! skriver Linn Hörnfalk

För några år sedan förknippades Rågsveds grundskola med våld, konflikter och social oro. Slagsmål och kränkningar hörde till vardagen och skolledning och pedagoger hade fullt upp med ständiga akututryckningar. Men nya arbetssätt förändrade allt.

I bildämnet möts hjärnan, handen och språket. Regina Arbelund vill att eleverna ska utveckla sin förståelse för bilden som kommunikationsmedel – och samtidigt få uttrycka sina egna tankar och erfarenheter konstnärligt.

Vintergatans 1–3-åringar får möta kända konstnärer och djupdyker gärna i deras konst.

För att fler barn och unga ska få upp ögonen för NO-ämnena har Region Sörmland – via en mångmiljonsatsning – under måndagen sjösatt den digitala lärplattformen ”Modda Sörmland”.

Eleverna är framtiden. Och geografiämnet handlar om vår överlevnad. Katrin Bienzle Arruda, lärare på Globala gymnasiet, vet precis varför hon står i klassrummet varje dag. I våras fick hon pris med kunglig glans.

På Mellersta Förstadsskolan är tre fjärdedelar av ledningen googlecertiferade pedagoger och man har satsat hårt på att utbilda all personal. Nu är hela skolan digitalt certifierad och tack vare de digitala verktygen kan man variera undervisningen.

Vad, varför, hur och för vem ska det läras ut? Det brukade vara de främsta frågorna, men så är det inte längre, konstaterar gymnasieläraren Linda Bönström.

Förskolebarns förutsättningar att lära sig språket skiljer sig stort mellan olika förskolor, visar en ny studie. Vi ser att kvaliteten blir sämre över tid, säger Elisabeth Mellgren, en av forskarna bakom studien.