På ESS-gymnasiet i Stockholm har man under många år satsat på specialpedagogiska anpassningar. Med en noga genomtänkt lärmiljö och en modell med duolärarskap har skolan lyckats lyfta både elever och personal. "Duolärarskapet gynnar särskilt eleverna med störst behov", säger läraren Måns Boström.
Skolkommunalrådet Helene Odenljung (L) i Göteborg är imponerad av vändningen som rektorn på Nytorpsskolan i Hammarkullen i Göteborg lyckats göra. Men pengar kan hon inte lova.
Rektorn på Nytorpsskolan i Hammarkullen tog saken i egna händer och spräckte medvetet sin budget. Hon valde enligt henne själv att rädda eleverna på skolan som var på väg utför.
När man tittar bakåt finns en tydlig brytpunkt för den svenska skolan: 1990-talet. "Då sjönk ordningen", säger Hans Albin Larsson, professor emeritus i utbildningsvetenskap. "Då ökade segregationen", säger Eva-Lis Sirén, ordförande i Lärarstiftelsen.
Det råder ingen tvekan om vad regering och riksdag lagt för ansvar på oss som arbetar med barn och unga i skolans värld, skriver läraren Tomas Antonsson i ett svar på insändare om skolpersonalens ansvar.
Pavlina Spanos vill att elevernas röster ska höras, men hon måste kämpa mot den bild samhället skapat åt dem. För sitt outtröttliga arbete belönades hon i våras med Pennsvärdet. "Jag har fått så mycket kärlek, så kanske kan jag tro på att jag duger nu"; säger hon.
Söderkullaskolans spetsutbildning i engelska lockar elever från hela stan. Engelskläraren Ulrika Lindblom jobbar mycket med teamkänslan i klassen: "Just i spetsklassen får man jobba mycket med klimatet; alla är medvetna om hur duktiga alla är, och det blir lätt prestationsångest när man ser “vad alla andra kan", säger hon.
Genom att flytta ut undervisningen lär sig eleverna på Norrevångskolan mer om Mörrumsån och livet i vattnet. "Jag tror inte att eleverna kommer gå förbi ån och kasta sin flaska här efter den här dagen", säger Ida-Maria Rigoll.