Patrik Mårdh är lärare i idrott och hälsa på Östra Reals gymnasium och utsågs till årets gymnasielärare 2025. Han har arbetat med ett lektionsupplägg med fokus på att planera, genomföra och utvärdera sin träning.

Adem Tirpan är lärare på Tallbohovskolan i Järfälla och har hittat ett eget koncept för att lära ut svenska till nyanlända, och för det är han nominerad till det prestigefyllda priset Pennsvärdet.

På Rosendalsgymnasiet i Uppsala får eleverna läsa totalförsvarskunskap. Det är en del av samhällskunskapen på skolan. Eleven Tuva Boman tycker att det kan hjälpa unga att förstå vilka skyldigheter som finns, men även känna ett lugn i att ha den kunskapen.

I höst införs ett nytt ämne i läroplanen på gymnasiet. Det handlar om totalförsvarskunskap och när minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) besökte gymnasiebyn i Luleå var det fullsatt på läktarna.

När lobbykampanjen om No Excuses drivs av Svenskt Näringsliv och skolkoncerner, vilket incitament är troligast – barnen eller pengarna? Det undrar specialpedagogen och gymnasieläraren Elin Zlatanovski.

Man hör skräckexempel på klasser med fler än 30 elever. Klassen i årskurs 3 på Bergsåkers skola i Sundsvall har – 51 elever. Men också tre lärare.

Om ingen kontrollerar att den garanterade undervisningstiden verkligen ges, då är den inte garanterad – bara påhittad, skriver slöjdläraren Eva Söderberg.

Denna handbok ger konkreta verktyg för att stärka organisationens läsundervisning, så att fler elever lämnar lågstadiet med den starka läsförmåga de behöver för att lyckas, både vidare i skolan och i livet. (pdf)

Syftet med föreliggande kunskapsöversikt är att uppdatera och fördjupa det tidigare kunskapsunderlaget genom att analysera systematiska översikter med hög kvalitet publicerade mellan 2014 och 2024 med fokus på läs- och skrivundervisning i årskurs F–3. (pdf)

På Kumlaanstalten råder bråda dagar. Redan till sommaren ska barn och unga mellan 15 och 17 år börja placeras där – ett helt år tidigare än planerat. "Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte är stressad, men vi kommer att klara det", säger anstaltschefen Jacques Mwepu.

På Sis-hemmet Sundbo utanför Fagersta finns en ny, modern skola med stort säkerhetstänk. Lösningar som gör det lättare för ungdomarna att studera, samtidigt som gängkriminella kan hållas på olika avdelningar. "Nu tackar nästan 100 procent av eleverna ja till att gå i skolan", säger rektorn Hampus Hagman.

Efter ett narkotikabrott dömdes han till sluten ungdomsvård och hamnade på Sis-hemmet Sundbo utanför Fagersta. För SVT berättar han om vardagen på Sundbo, umgänget med andra kriminella ungdomar och hur den nya skolan fått honom att se ljusare på framtiden.