På to københavnske folkeskoler kan lærerne som noget nyt se frem til maksimalt at undervise 23 lektioner om ugen. Det kommer til at gøre en stor forskel, siger både lærere og ledere.

Jag har svårt att förstå hur min undervisning skulle förbättras av uppstartsdagar fulla av knyppelbingo, skrattyoga och komplimang-karuseller. Jag tror att många av oss önskar tid till eget arbete, skriver Maria Wiman i en krönika.

bland ser man att elever får enklare uppgifter för att nå kraven. Tanken är god men om en elev alltid får förenklade uppgifter kommer den att få det svårare i situationer när hen förväntas agera självständigt, skriver eleven Oliver Pizarro Cerrato.

Undervisningsminister Magnus Heunicke (S) vil nu undersøge den kommende svenske model, hvor lærere fra skoleåret 2027/28 højst må undervise 18 timer om ugen.

Svenska lärare har i 30 år helt saknat reglerad planeringstid. Den nya lagen som reglerar planeringstiden kan därför bli den mest omvälvande skolreformen på decennier. Men kommer allt fungera när lagen träder i kraft 1 juli 2027? Det resonerar debattörerna och drar paralleller med Danmark.

Liberalernas förslag på ökad studiero är huvudsakligen mycket bra. Samtidigt är kraven på slopade anpassningar högst tveksamma och bygger på en skev bild av vad detta egentligen handlar om, skriver Malin Lernfelt på ledarplats.

En humanoid robot, tillsammans med en AI-driven lärarassistent, håller på att introduceras i en gymnasieskola i delstaten New York, rapporterar The Guardian.

Svenska skolor använder i allt högre grad AI-tjänster. Men när pedagogiska system reduceras till AI-wrappers riskerar undervisningen att bli mindre tillförlitlig, skolor att bli beroende av globala teknikbolag och elev- samt lärardata att hamna hos externa aktörer, skriver debattörerna. 

Björn Dahlman hittar sin pappas gamla uppsatsämnen, och reflekterar över att något har hänt efter att målstyrningen infördes i skolan: ”Här fanns ett förtroende för elevernas förmåga att lösa uppgiften och en respekt för deras individualitet som värmer”.

Kognitionsvetenskap har blivit skoldebattens nya honnörsord. Men ju oftare begreppet används, desto mer osynliga verkar de antaganden om kunskap och lärande som ligger bakom. Vilken kognitionsvetenskap talar vi egentligen om? Det undrar Margaretha Häggström, docent vid Valand/HDK.